Vi hade ju så roligt sist! – Den 6e november går årets glittriga gala av stapeln så se till att boka in kvällen i din kalender redan nu. Mer information kommer så håll utkik!
Aktivitet
Aktivitet
Vi hade ju så roligt sist! – Den 6e november går årets glittriga gala av stapeln så se till att boka in kvällen i din kalender redan nu. Mer information kommer så håll utkik!
Ladda ner färdplanen som en pdf.
Energiklass A representerar de hus som har bäst energiprestanda medan energiklass G representerar de hus som har sämst. Klass C är i dagsläget minimikrav för nybyggda hus i Sverige.
Klimatmål 2050: Netto nollutsläpp av växthusgaser (klimatneutralitet) 2030: 55 % utsläppsminskning
I mars 2023 höjdes EU:s energieffektiviseringsmål med 11,7 procent till 2030 jämfört med 2020 och EU-ländernas årliga energisparbeting ökas gradvis från dagens 0,8 procent per år till 1,9 procent till 2030.
De viktigaste punkterna vad gäller byggnader handlar om offentliga som förebild:
Direktivet ställer krav på att alla länder senast 2025 ska ta fram nationella planer för renovering av olika byggnadstyper med mål för 2030, 2040 och 2050, inklusive investeringsbehov och finansiering. Målet är att alla byggnader ska nå nivån av att vara nollutsläppsbyggnader 2050.
Alla nya byggnader ska enligt direktivet motsvara kraven för nollutsläppsbyggnader (offentligt ägda efter 2028 och övriga efter 2030).
Energiprestandan för hela beståndet av lokaler ska utgå från 1 januari 2020. Kravet är att 16 % av lokaler ska ha nått under denna nivå 2030 och 26 % till 2033.
Krav på att minska primärenergianvändningen med 16 % till 2030 och 20-22 % till 2035, jämfört med 2020. Minst 55 % ska uppnås i bostäder med sämst energiprestanda. Det är också möjligt att i stället följa en linjär minskning av primärenergianvändningen från 2020 till 2050, med målet att hela beståndet når nollutsläppsnivån.
Krav på att all uppvärmning med fossil energi ska vara borta 2040.
Om möjligt ska anläggningar för solenergi installeras på alla nya lokalbyggnader efter 2026 om de är över 250 m2. Solenergianläggningar ska om möjligt installeras på alla befintliga offentliga befintliga byggnader (senast 2027 på byggnader över 2000 m2, senast 2028 på byggnader över 750 m2, senast 2030 på byggnader över 250 m2) samt på alla nya bostäder och carportar från och med 2029.
Alla nya bostäder ska ha laddstationer för elfordon. Vid befintliga lokaler med mer än 5 parkeringsplatser ska det finnas minst en laddstation, vid lokaler med minst 10 parkeringsplatser ska det finnas minst en laddstation var tionde parkeringsplats.
Cykelparkeringar ska finnas motsvarande 10 % av användare. Medlemsländer ska stödja tillkomsten av minst två cykelparkeringar per bostad.
Krav på att inrätta minst en one-stop-shop per region för fastighetsägare att få råd och stöd i hur man energirenoverar. Riktlinjer för vad de ska kunna erbjuda ska tas fram. Byggnader med en energiprestanda under energiklass C ska erbjudas stöd av en One-stop-shop.
Alla länder ska använda systemet med klasserna A-G och senast 2030 ska A i alla länder motsvara kraven för nollutsläppsbyggnader. EU vill gärna se en enhetlig utformning av energideklarationer för alla länder. Alla ska åtminstone innehålla vissa grundläggande uppgifter såsom primärenergi, specifik energianvändning, egenproducerad energi och klimatutsläpp. De ska också innehålla rekommenderade energiåtgärder, möjliga energibesparingar och ekonomisk beräkning. Nationella databaser ska finnas för sökning och sammanställning av uppgifter ur energideklarationer.
Fastighetsägare ska erbjudas en plan för hur deras byggnad kan energieffektiviseras. Planen kan ingå i energideklarationen.
I Parisavtalet, som tecknades år 2015, kom världens länder överens om att begränsa den globala temperaturökningen till väl under 2 grader och sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. För att klara det krävs att världens samlade utsläpp behöver halveras innan år 2030 och att hela världen behöver vara klimatneutral år 2050.
Sverige har tagit utmaningen på allvar och år 2017 antogs ett långsiktigt nationellt mål om att Sverige ska vara klimatneutralt år 2045. Detta är definierat som minst 85 procent lägre växthusgasutsläpp inom landets gränser jämfört med år 1990. Målet innebär i princip att alla sektorer och verksamheter behöver vara fossilfria år 2045. Efter år 2045 ska Sverige vara klimatpositiva, d.v.s. bidra till ett netto-upptag av växthusgaser.
För att nå målet om fossilfrihet 2045 har följande nationella delmål beslutats:
Målet för Dalarnas energi- och klimatstrategi är att bidra till dessa nationella mål.
Under hösten 2018 startade Allmännyttans klimatinitiativ, ett gemensamt upprop för att minska utsläppen av växthusgaser. Målet är att de allmännyttiga bostadsföretagen ska vara fossilfria senast år 2030 och att energianvändningen ska minska med 30 procent.
I Dalarna är följande aktörer anslutna till klimatinitativet: Bärkehus, Gamla byn, Kopparstaden, Leksandsbostäder, LudvikaHem, Orsabostäder, Stora Tunabyggen, Säterbostäder, Vansbrohem och Stiftelsen.
Klimatklubben, som är en temagrupp bildad under ByggDialog Dalarna, består av flertalet fastighetsägare i Dalarna och tar också den sitt avstamp från klimatinitiativets målsättningar.
Klimatneutral Netto noll utsläpp av växthusgaser till atmosfären.
Det innebär att utsläpp som sker ska kunna tas upp av det ekologiska kretsloppet eller med tekniska lösningar och därmed inte bidra till växthuseffekten.
Nollemissionsbyggnader
En nollemissionsbyggnad definieras som en byggnad med mycket god energiprestanda och mycket lågt energibehov, där den låga mängden energi som krävs ska komma från produktion av förnybar energi på plats, förnybar energi från en lokal energigemenskap eller genom lokalt producerad förnybar fjärrvärme/fjärrkyla.
Cirkulära affärsmodeller
Affärsmodeller som bygger på minimerat uttag av och deponi av material. I stället återanvänds och återvinns produkter och material.
Livscykelanalys
En metod att beräkna miljöpåverkan från råvaruutvinning till sluthantering.
Värdekedjan i Byggande- och boendesektorn
Aktörer som påverkar och styr utvecklingen av byggnader, anläggningar och infrastruktur. Till exempel bygg- och anläggningsentreprenörer, maskin- och transportleverantörer, leverantörer av material och tjänster, fastighetsägare, privata och offentliga beställare, arkitekter, konsulter, bransch- och intresseorganisationer, myndigheter, kommuner samt forskningsinstitut och högskolor som bidrar med kompetens.
Energi
Energi är resultatet av det som till exempel, vattenkraft, vindkraft eller biobränslen producerar. Energi används för att värma bostäder, tillverka produkter, driva och ladda elektrisk utrustning.
Effekt
Den mängd elenergi som ett visst föremål förbrukar eller producerar i varje ögonblick.
Primärenergital
Primärenergitalet beskriver byggnadens energiprestanda. Talet beräknas genom att multiplicera byggnadens energianvändning med viktningsfaktorn för aktuell energibärare.
För att färdplanens olika områden och åtagande ska kunna genomföras krävs samverkan och samhandling från flera aktörer i systemet:
Länsstyrelsen Dalarna och Region Dalarna ansvarar för helheten utifrån Dalarnas Energi- och klimatstrategi, där en viktig del blir att revidera strategin utifrån innehållet i de olika färdplanerna.
ByggDialog Dalarna förväntas bli ett nav i flera av de prioriterade områdena i färdplanen. ByggDialog Dalarna åtar sig fram till 2030 att årligen följa upp färdplanens olika delar och sammanställa aktuell status.
Högskolan Dalarna kommer vara delaktig i ett flertal av färdplanens åtaganden, dock bygger dessa insatser på att erforderliga medel erhålls. För vissa av områdena kan det vara aktuellt att Högskolan Dalarna och ByggDialog Dalarna går samman för att hitta gemensamma finansieringslösningar.
Aktörerna i Dalarnas byggande och boende-sektor kommer att göra det verkliga jobbet när det handlar om genomförandet av färdplanen. En förutsättning för detta är dock att de får relevant information och kunskapshöjande insatser samt att det i vissa fall tillhandahålls arenor (tex via ByggDialog Dalarna) där aktörerna kan mötas.
Ansvarig aktör: Delat ansvar bl aktörerna i Dalarnas byggande- och boendesektor, ByggDialog Dalarna och Högskolan Dalarna
Under detta område ingår delaktiviteterna ”samlad energidata”, ”prioritera åtgärder som ger mest klimatnytta”, ”ta fram manual och sprid kunskap” samt ”genomförande av prioriterade åtgärder i befintligt bestånd”. Ambitionen är att under 2025 söka finansiering för att möjliggöra genomförandet av de tre första delaktiviteterna.
Ansvarig aktör: Delat ansvar bl a sektorns aktörer och ByggDialog Dalarna.
I dagsläget utgår mycket av detta arbete från plattformen ”Hållbart byggande och boende” som är en del av genomförandet av Dalarnas Regionala Innovationsstrategi. ByggDialog Dalarna koordinerar plattformen som i övrigt består av aktörer från bland annat Högskolan Dalarna och Region Dalarna.
Ansvarig aktör: Delat ansvar bl a sektorns aktörer och ByggDialog Dalarna samt Dalarnas kommuner via kretsloppsplaner.
En dialog och samordning mellan färdplanens åtaganden och arbetet med Dalarnas kretsloppsplaner har inletts.
Ansvarig aktör: Delat ansvar bl a sektorns aktörer och ByggDialog Dalarna
Stor del av genomförandet av detta område utgår i dagsläget från ByggDialog Dalarnas temagrupp Byggekot. Inom ramen för Byggekot har också en testbädd utformats som handlar om att utveckla en regional återbruksplattform. Testbädden syftar till att skapa en lösning som gör det möjligt att veta vilket material som finns tillgängligt, var materialet är och i vilka volymer, för att underlätta återbruk. Den syftar även till att långsiktigt bidra till visionen om en omfattande plattform som ökar kunskapen om återbruk, samt delar verktyg och erfarenheter mellan branschaktörer.
Ansvarig aktör: Delat ansvar bl aktörerna i Dalarnas byggande- och boendesektor, ByggDialog Dalarna och Högskolan Dalarna
I dagsläget utgår mycket av detta arbete från plattformen ”Hållbart byggande och boende” som är en del av genomförandet av Dalarnas Regionala Innovationsstrategi. ByggDialog Dalarna koordinerar plattformen som i övrigt består av aktörer från bland annat Högskolan Dalarna och Region Dalarna.
Ansvarig aktör: Delat ansvar
Detta område bedöms vara ett perspektiv som behöver genomsyra flera av de andra prioriterade områdena och här är dialog och diskussion med branschens aktörer prioriterat under 2025. Det kommer bland annat att ske med hjälp av ByggDialog Dalarnas befintliga temagrupper. Möjlighet finns även att inom ramen för projektet ”Effektivare testmiljöer i bygg-och fastighetssektorn” (projektägare ByggDialog Dalarna) titta på denna fråga.
Ansvarig aktör: Delat ansvar ByggDialog Dalarna och Högskolan Dalarna
Detta område hanteras bland annat genom ByggDialog Dalarnas temagrupp EnergiKlubben. Gruppen består av fastighetsbolag i Dalarna som träffas regelbundet och vid första mötet 2025 var just temat systemsamverkan med energisektorn.
Ansvarig aktör: Delat ansvar Högskolan Dalarna och ByggDialog Dalarna
Det här området genomförs i stor utsträckning genom ByggDialog Dalarnas nybildade temagrupp för kompetensförsörjning vilken har till uppgift att bland annat analysera framtida kompetensbehov kopplat till nya lagkrav och teknikutveckling, stärka kopplingen mellan utbildning och branschens behov samt utforska strategiska satsningar för att säkerställa rätt kompetens i Dalarna.
Byggsektorn står för en stor del av energi- och materialanvändningen i samhället och därmed för en stor miljöpåverkan. Större materialeffektivitet skulle enligt EU-kommissionens strategi för cirkulär ekonomi kunna innebära en minskning av dessa utsläpp med 80 procent. På sikt krävs att byggmaterialet tillverkas så att det går att separera och sortera, att innehållet av farliga ämnen begränsas samt att informationen om vilka material och byggprodukter som byggts in i en byggnad görs tillgänglig.
Byggnader behöver redan från början designas för att kunna plockas isär och återvinnas.
Grunden för hållbart byggande är hållbara förnybara materialval och ett byggande som hushållar med resurser för att minska behovet av nya utvunna råvaror.
Återbruk i stor skala kräver kunskap och planering i god tid. Det kräver att material inventeras och dokumenteras för att skapa överblick och tillgänglighet, både internt och externt.
Lagen ställer krav på att byggherren ska ha en kontrollplan vid byggnation och rivningar som visar vilket avfall som åtgärden kan ge upphov till samt hur avfallet ska tas om hand.
40 % av allt avfall i Sverige är från bygg- och rivningsverksamhet. 52 % av bygg- och rivningsavfall i Sverige återvinns. Resterande 50 % återvinns som konstruktionsmaterial. För att förbättra hanteringen krävs att byggmaterialet tillverkas så att det går att separera och sortera, att innehållet av farliga ämnen begränsas samt att informationen om vilka material och byggprodukter som byggts in i en byggnad görs tillgänglig.
En stor del av träavfallet går till förbränning och räknas därmed inte in i återvinning.
Mycket av byggavfallet läggs idag på deponi, till exempel isolering, kakel, takpannor, tegel, betong, porslin, keramik, sten, jord, aska, sand, glas och gips.
Klimatpåverkan från renovering och ombyggnation står på nationell nivå för cirka en fjärdedel av klimatutsläppen från bygg- och fastighetssektorn, vilket gör att dessa utsläpp är ungefär lika stora som utsläppen från uppvärmning av våra fastigheter.
Uppskattningsvis användes mer än 165 000 ton plast i byggprodukter under 2020. Endast cirka 2,5 procent av plastavfallet som uppstår i byggsektorn går till materialåtervinning, totalt mindre än 3 000 ton per år.
Det finns i dagsläget en stor potential att utveckla området för återbruk och cirkulära affärsmodeller. Konceptet ”från ax till limpa” skulle kunna utvecklas mer och av fler företag.
Fler aktörer i Dalarnas Byggande- och boendesektor har utvecklat koncept inom cirkulära affärsmodeller och återbruk som går i linje med modellen för cirkulär ekonomi. Minst en kommersiell ”återbrukspilot” har genomförts i Dalarna, genom att t ex växla upp någon av de offentliga initiativ som nu finns så att de också attraherar byggsektorn
Byggande- och boendesektorn i Dalarna har minimerat sitt avfall och förflyttat sig mot cirkulära flöden genom effektivare resursanvändning, ökat återbruk, återvinning av material och cirkulära affärsmodeller.
Aktörerna i Dalarna Byggande- och boendesektorn ställer krav på material och byggprodukter enligt avfallshierarkin utifrån ett livscykelperspektiv, bl a genom att:
Detta område består av fyra delaktiviteter: Samlad energidata, Prioritera åtgärder som ger mest klimatnytta, Ta fram manual och sprid kunskap, Genomförande av prioriterade åtgärder i befintligt bestånd.
Med tanke på byggnaders långa livslängd, så är användarskedet mycket avgörande för resurseffektiviteten. Genom gott underhåll kan byggnadens livstid förlängas. Avgörande är också nyttjandegraden. Ju större nyttjande, desto bättre nyttjas de resurser som använts.
Bostäder och lokaler står för cirka 18 % av den totala energianvändningen i Dalarna, och cirka 7 % av utsläppen. Samtidigt är den stora energianvändningen i sektorn en utmaning eftersom förnybar energi även behövs i och med andra samhällssektorers omställning, såsom industri- och transportsektorn. Behovet av el förväntas öka kraftigt både i Sverige generellt, och Dalarna specifikt, och en effektiv användning av el kommer bli nödvändig för att få den att räcka till alla sektorer i samhället.
Energieffektivisering har många gånger fått en undanskymd roll i debatten trots att det ofta är det billigaste, snabbaste och miljövänligaste alternativet att frigöra el till en snabbt växande industri. Vidare konstateras att inom OECD:s expertorgan International Energy Agency (IEA) bedöms energieffektivisering spela en avgörande roll i energi- och klimatomställningen. I deras scenario är energieffektivisering den enskilt viktigaste åtgärden för att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader. Större än all produktion från vindkraft, kärnkraft och vattenkraft tillsammans år 2050.
Åtgärder med stor energieffektivitetspotential för flerbostadshus är smartare styrning av värmesystem, effektivare vattenkranar och munstycken samt injustering av ventilationssystem. Vid renoveringar brukar även åtgärder för effektivare energianvändning genomföras, så som byten av fönster och ventilation. Sverige har en stor renoveringsskuld och 70 procent av flerbostadshusen bedöms kunna halvera sin energianvändning genom kostnadseffektiva åtgärder.
En stor energieffektiviseringspotential finns i Sveriges dryga två miljoner småhus. Åtgärder med störst energieffektiviseringspotential i småhus är även här smartare styrning av värmesystem, effektivare vattenkranar och munstycken samt även tilläggsisolering av vindar.
Dessutom värms cirka 173 000 småhus i Sverige fortfarande upp med direktverkande el, vilket är mycket ineffektivt och dyrt. Om fritidshus skulle räknas in blir siffran än högre. Att nyinstallera vattenburen värme i ett befintligt hus är en kostsam och omfattande åtgärd. Ur energisystemperspektiv vore det fördelaktigt om detta gjordes, men det är sällan lönsamt för den enskilda husägaren. Att installera luft-luft-värmepumpar kan vara ett mer lönsamt alternativ.
Lokaler och service omfattar bland annat kontor, butikslokaler och skolor. Energieffektiviseringar i lokaler är generellt sett svårare att realisera eftersom de omfattar många olika typer av byggnader och verksamheter där incitamenten för effektiviseringar är delade mellan fastighetsägare och hyresgäster.
Det behövs en bättre samlad bild av energistatusen i Dalarnas byggnadsbestånd. Det är i dagsläget svårt för aktörer i sektorn att veta vilka energieffektiviserande åtgärder som ger mest klimatnytta med fokus på att ”vända kursen” till 2030 samt nå de långsiktiga målen till 2045. Det behövs anpassad kunskap och kommunikation beroende på målgrupp. För få åtgärder för att energieffektivisera befintligt byggnadsbestånd genomförs.
En dalaplattform avseende energidata har tagits fram och agerat grund för att prioritera effektiva åtgärder för Dalarnas byggnadsbestånd. En sammanställning av prioriterade åtgärder har tagits fram vilket sedan har möjliggjort anpassad kommunikation till branschens aktörer. En manual anpassad efter olika målgruppers behov, har tagits fram och kommunicerats till sektorns aktörer i Dalarna. Det har inneburit ett ökat kunskapsläge i sektorn och bättre underlag för prioritering av åtgärder inom befintligt bestånd. Aktörerna i sektorn har genomfört åtgärder med mest klimatnytta, vilket t ex har inneburit att:
Grunden i form av dalaplattformen har möjliggjort genomförande av prioriterade åtgärder samt systematisk uppföljning. De prioriterade åtgärderna har kontinuerligt uppdaterats utifrån förutsättningar i omvärld samt hos aktörer för att möjliggöra en relevant systematisk efterlevnad och uppföljning. Manualen har legat till grund för beslut hos sektorns aktörer, vilket har inneburit att målet om ett byggnadsbestånd med nollemissionsbyggnader år 2045 är uppnått. Manualen har också kontinuerligt kunnat uppdateras utifrån behov hos aktörer för att fortsatt vara ett relevant stöd i arbetet med att prioritera åtgärder för klimatnytta inom sektorn i Dalarna. Aktörerna i sektorn har genomfört åtgärder med mest klimatnytta, vilket har inneburit att målet om ett byggnadsbestånd med nollemissionsbyggnader år 2045 uppnått. Detta har också bidragit till ett energisystem som är i balans.
ByggDialog Dalarna och Högskolan Dalarna åtar sig att gemensamt ta fram samlade energidata för Dalarnas byggnadsbestånd, dalaplattformen (under förutsättning att finansiering för detta erhålls). En analys utifrån framtagen ”dalaplattform” görs där olika åtgärder viktas utifrån bedömd klimatnytta. Detta genom samarbete mellan ByggDialog Dalarna och Högskolan Dalarna (under förutsättning att finansiering för detta erhålls). De prioriterade åtgärderna som tagits fram för att tydliggöra vad som ger mest klimatnytta till 2030 sammanställs i en, utifrån målgrupp, anpassad manual som sedan kommuniceras till sektorns aktörer i Dalarna. Manualen ska vara enkel och tydlig, Detta görs i samarbete mellan ByggDialog Dalarna och Högskolan Dalarna. (under förutsättning att finansiering för detta erhålls). Även Energi- och klimatrådgivarna kan spela en viktig roll i detta arbete. Aktörerna i Dalarnas Byggande- och boendesektor genomför, med stöd av den framtagna och kommunicerade manualen, rätt typ av åtgärder i befintligt bestånd som ger mest klimatnytta.
Tillverkning av byggmaterial (främst stål och cement i betong) står för ca 80 % av byggskedets klimatpåverkan. Transporter till och från byggarbetsplatsen samt själva byggproduktionen står för cirka 20 %.
Utsläpp från byggskedet har minskat med 30 % (basår 2018) genom att nyttja befintlig teknik på rätt sätt, t ex genom:
Nyttjande av befintlig teknik i kombination med teknikskiften och kommersialiserande av innovationer har tillsammans med nya affärsmodeller och samverkan över hela värdekedjan bidragit till möjliggörandet av en klimatneutral Byggande- och boendesektor i Dalarna.
Dalarnas aktörer i byggande- och boendesektor:
Det är viktigt att beakta klimatpåverkan tidigt i plan- och byggprocessen. Det kan innebära kraftiga minskningar av bebyggelsens klimatpåverkande utsläpp och energianvändning. Samhällsplaneringen är ett viktigt verktyg eftersom det finns stora möjligheter att påverka ett energi- och klimateffektivt byggande och boende tidigt i processen.
Vägledningar och handböcker finns framtagna (se kapitel Planeringsskedet – samhällsplanering)
Frågorna lyfts på ett systematiskt sätt in den fysiska planeringen och samverkan mellan olika med olika behov har stärkts.
En energi- och klimatsmart planering i tidiga skeden i plan- och byggprocessen har inneburit stora minskningar av bebyggelsens klimatpåverkande utsläpp och energianvändning
Aktörer lyfter på ett systematiskt sätt in frågorna i den fysiska planeringen. Detta med stöd av vägledningar, handböcker eller checklistor samt goda exempel. Det sker ett aktivt och medvetet arbete för att stärka samverkan mellan aktörer.
Ett område som har identifierats som återkommande och viktigt inom flera delar av värdekedjan är att få kalkylen att gå ihop. Om inte lönsamhet kan påvisas är incitamentet litet för att genomföra tex energieffektiviserande åtgärder. Här kan nya affärsmodeller och finansieringslösningar behöva arbetas fram.
Det är svårt för aktörer i sektorn att göra vissa investeringar som ger klimatnytta då kalkylen inte går ihop, vilket innebär bra åtgärder inte blir genomförda.
Finansieringslösningar som möjliggör investeringar som eder till klimatnytta finns tillgängliga för aktörerna i Dalarna.
Åtgärder som leder till klimatnytta har genomförts av sektorns aktörer. Det bidrar till en sektor som är både konkurrenskraftig och som har uppnått målet om ett byggnadsbestånd med nollemissionsbyggnader 2045.
Aktörerna i Dalarnas Byggande- och boende-sektor behöver få tillgång till finansieringslösningar (t ex gröna obligationer) som möjliggör åtgärder som bidrar till klimatnytta. Dialog med finansiärer samt dialog kring olika finansieringsmodeller behöver äga rum.
De möjligheter och utmaningar som identifierats i arbetet med färdplanen är i vissa fall specifika för Dalarna, medan andra är generella för Sverige. I detta kapitel presenteras också tankar kring ”att utmana det invanda” som bedöms vara en viktig del för att åstadkomma en effektiv energi- och klimatomställning.
I samband med arbetsgruppens diskussioner inom ramen för detta färdplanearbete har ett antal exempel hur man kan ”utmana det invanda” diskuterats:
”Bygg- och anläggningssektorns klimatpåverkan har potential att i det närmaste halveras till 2030 med befintlig teknik – men för att nå netto noll eller längre så behövs teknikskiften och kommersialiserade av innovationer. För att åstadkomma detta krävs nya incitament och lagar, nya sätt att driva affärer samt samverkan över hela värdekedjan.”
Värdekedjan i Dalarnas Byggande- och boendesektor är klimatneutral 2045
Det innebär en sektor med netto noll utsläpp av växthusgaser vilket förutsätter att:
Mål 2030 Mål 2035
Flerbostadshus Under 100 Nybyggnadsstandard
Lokaler Under 100 Nybyggnadsstandard
Småhus Under 100
Fritidshus Under 100
I Parisavtalet, som tecknades år 2015, kom världens länder överens om att begränsa den globala temperaturökningen till väl under 2 grader och sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. För att klara det krävs att världens samlade utsläpp behöver halveras innan år 2030 och att hela världen behöver vara klimatneutral år 2050. Sverige har tagit utmaningen på allvar och år 2017 antogs ett långsiktigt nationellt mål om att Sverige ska vara klimatneutralt år 2045. Målet innebär i princip att alla sektorer och verksamheter behöver vara fossilfria år 2045. Efter år 2045 ska Sverige vara klimatpositiva, det vill säga bidra till ett netto-upptag av växthusgaser.
Denna färdplan är framtagen som en del i genomförandet av Dalarnas energi- och klimatstrategi och visar hur vi i Dalarna bidrar till uppfyllandet av Sveriges energi- och klimatmål. En central del i framtagandet av färdplaner är att skapa engagemang och åtaganden från de aktörer och verksamhetsutövare som ingår i sektorn. Den här färdplanen gäller för område Byggande och boende och omfattar hela värdekedjan, det vill säga byggskedet, användningsskedet, ombyggnation/renovering, övrig anläggning och samhällsplanering.
Färdplanen har tagits fram under ledning av ByggDialog Dalarna, tillsammans med aktörer från Dalarnas byggande- och boendesektor under 2023 – 2024. En grupp bestående av representanter från sektorn Byggande och boende i Dalarna har identifierat utmaningar, möjligheter, mål och delmål samt aktiviteter. Högskolan Dalarna har tillsammans med Länsstyrelsen Dalarna bidragit med bakgrundsdata och analyser kring nuläget, klimatnytta, energieffektiviseringstakt med mera.
Färdplanen blir en viktig länk från globala mål, till nationella mål och regionala strategier. Färdplanerna inom Energi- och klimatstrategin är en del i genomförandet av Dalarnas regionala utvecklingsstrategi ”Dalastrategin 2030 – Tillsammans för ett hållbart Dalarna”.
Genom att samverka och samhandla kan vi ta oss an energi- och klimatomställningen på ett mer effektivt sätt. Färdplanen blir då en bas och ett verktyg för den samverkan och samhandling som behöver ske inom sektorn Byggande och boende i Dalarna kommande år.
Ett område som har identifierats som återkommande och viktigt inom flera delar av värdekedjan är systemperspektiv, dialog och beslut tillsammans med energisektorn i Dalarna. Det finns en stor potential att till exempel titta på hela energisystemet när det kommer till energieffektiviserande insatser, men för att detta ska få genomslagskraft behövs även affärs- och prismodeller anpassas.
Det finns i en delvis outnyttjad potential kring systemperspektiv mellan Dalarnas Byggande- och boendesektor och Dalarnas energisektor, t ex kring var i systemet det ger mest klimatnytta att genomföra energieffektiviserande åtgärder. Det finns fortfarande en viss andel fossil energi i sektorn. Det finns ett ökat intresse för energigemenskaper, dvs lokal självförsörjning genom egen produktion.
Aktörerna i sektorn har skapat etablerade samarbetsformer tillsammans med aktörer från energisystemet. Ett antal pilotprojekt där systemnyttan testats har genomförts i Dalarna. Det är enbart fossilfri energi i sektorn. Energigemenskaper med samverkan och systemsyn tillsammans med lokala energibolag i Dalarna finns.
Aktörerna i sektorn har genomfört energieffektiviserande åtgärder med mest klimat- och systemnytta, vilket har inneburit att vi klarat målet om en klimatneutral värdekedja till 2045. Det har också inneburit att sektorn bidragit till ett energisystem i balans. Det är enbart fossilfri energi i sektorn. Energigemenskaper har bidragit till ett energisystem i balans.
Etablera dialog mellan aktörerna i Dalarnas Byggande- och boendesektor och aktörer från Dalarnas energisektor för att bedöma var de största systemvinsterna finns när det gäller energieffektiviserande åtgärder. Detta bör ske inom varje kommun men bör också ske ge genom generella diskussioner, där ByggDialog Dalarna tillsammans med Högskolan Dalarna kan ha en sammankallande roll. Den sista delen fossil energi i sektorn fasas ut, både inom storskalig (fjärrvärme t ex) och småskalig egen produktion. Möjlig plattform för vidare arbete när det gäller energigemenskaper är ByggDialog Dalarnas projekt ”Effektivare testmiljöer i bygg- och fastighetssektorn”.
Sektorn har ett stort generellt behov av kompetensförsörjning. Grundläggande kunskap om vad som kan göras för att minska klimatpåverkan och i vilket skede behöver öka. Sektorn är också en av Sveriges minst jämställda. Bland tjänstepersoner har andelen kvinnor ökat något, men bland hantverkare är det fortfarande bara 1 % kvinnliga snickare. Branschen behöver rekrytera bredare (jämställdhets- och mångfaldsperspektiv) för att klara kompetensbehovet. Horisontell dialog genom hela värdekedjan i sektorn behövs för att nya innovationer och förändring ska äga rum.
Aktörerna i sektorn har stärkt sin grundläggande kunskap när det gäller klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Andelen kvinnor i sektorn har ökat.
Aktörerna i sektorn har den kompetens som krävs för att klara av teknikskiften, kommersialisering av innovationer och kontinuerligt arbete kring åtgärder som ger positiv klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Detta har bidragit till uppfyllande av målet om en klimatneutral värdekedja 2045.
Högskolan Dalarna och andra utbildare (yrkesutbildningar) behöver säkra att de utbildningar som tillhandahålls motsvarar sektorns behov. Aktörer i sektorn blir bättre på att rekrytera kvinnor (och se till så de stannar i branschen). Detta görs i samverkan med ByggDialog Dalarna och nätverket Woman Building Sweden. Aktörer i sektorn kan behöva kompetenshöja befintlig personal när det gäller kunskap om klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv, potential finns att detta görs i samarbete med Högskolan Dalarna och ByggDialog Dalarna.
Svenskar är sedan 1970-talet ett av de folken i världen med störst boendeyta per person. Den genomsnittliga bostadsytan per person i Sverige är 42 kvadratmeter. Sverige har även världens största andel ensamhushåll, 40 % av alla hushåll. Att nyttja befintliga bostäder på ett effektivare sätt minskar resursanvändningen och bidrar till ökad bostadsförsörjning.
Begreppet används för boenden som kombinerar privat utrymme med gemensamma faciliteter. Studentkorridorer, äldreboenden och kollektiv är klassiska exempel. En studie visar att klimatpåverkan i coliving kan minska med över 50 % genom både delade boendeytor och delade funktioner i boendet.
För lokaler ökar resurseffektiviteten väsentligt om de kan användas för fler ändamål, exempelvis en skola som används som kurslokal på kvällen, samnyttjade av kontorslokaler av flera företag, gemensamma måltidsutrymmen mellan förskolor och äldreboenden, gemensam mötesplats och service i kontor och andra typer av hybridlokaler.
Andelen barnfamiljer som bor i småhus minskar medan andelen äldre som bor (och känner sig) ensamma i småhus ökar. Ökad rotation på bostadsmarknaden utifrån de boendes aktuella behov är resurseffektivt.
För att få bort inlåsningseffekterna måste vi i större utsträckning skapa attraktiva socialt hållbara boendeformer för äldre, samtidigt som man kan behöva titta på nya affärsmodeller som också ger ekonomiska vinster med att till exempel flytta från en villa med låg boendekostnad till en nyproducerad hyresrätt med högre månadskostnad.
Ett ökat nyttjande av fritidshus som många gånger stor obebodda stora delar av året är resurseffektivt. Medan vissa fritidshus successivt övergår till att utgöra permanentboende för ägaren, finns det andra som nyttjas allt mindre. Dalarna har en stor andel fritidshus och därför kan det vara extra intressant att titta på hur nyttjandet av dessa kan öka.
Att inventera outnyttjade hus och kontakta ägarna för att aktualisera försäljning eller föreslå uthyrning. Det kan vara ett sätt att göra landsbygden mer levande samtidigt som befintliga resurser används mer hållbart.
De konsumtionsbaserade utsläppen från boende ligger i Dalarna på i genomsnitt 1,2 ton CO-2ekv per person. Det är den tredje största kategorin klimatutsläpp efter transporter och livsmedel. Här ingår både själva bostäderna, el, fjärrvärme och bränsle till dem samt inredning, apparater och förbrukningsvaror i hemmet. Det behöver skapas ytterligare förutsättningar för att privatpersoner och offentliga ska kunna göra hållbara boende- och lokalval och minska sin klimatpåverkan.
Negativa rebound-effekter, eller rekyl-effekter, innebär att den energibesparing som görs spenderas på andra energikrävande aktiviteter. Besparingen går förlorad och ett nollsummespel uppnås i bästa fall. Lampor får vara tända längre för att man övergått till lågenergilampor, uterummet värms upp för att man investerat i värmepump, bilen körs längre för man har bytt till elbil eller vi bygger ut för att boendekostnaden har blivit lägre genom energibesparingar. Här kan kunskapshöjande insatser behöva till för att undvika att negativa rebound-effekter uppstår.
Energigemenskaper är en sammanslutning som gemensamt producerar och/eller konsumerar och delar energi samt erbjuder andra energitjänster. Energidelning handlar om att dela överskottsenergi mellan närliggande verksamheter och bygger inte nödvändigtvis på ett gemensamt ägande. I sin enklaste form kan det vara en solcellsförsedd byggnad som delar överskottet av el med sina grannar.
I vissa fall har det visats att energigemenskaper kunnat spara 30 procent energi hos deltagarna och halvera effektbehovet. Det är dock osäkert hur generaliserbar denna siffra är.
Sverige har bland de största boendeytorna per person i världen, i genomsnitt 42 m2 per person. Det är dock ojämnt fördelat med trångboddhet i vissa grupper. Bostadsbristen i Dalarna har till viss del lösts via andra sätt att nyttja bostäder och lokaler. Vi har flest ensamhushåll i världen, (40 % av alla hushåll), vilket innebär stor resursanvändning per person.
Vi har ett ökat nyttjande av lokaler. Vi ser en ökad rotation på bostadsmarknaden. Vi ser ett ökat nyttjande av fritidshus i Dalarna (året runt). Andelen obebodda hus på landsbygden har minskat. Coliving-konceptet (vissa delade ytor) har ökat. Antalet energigemenskaper har ökat.
Bostadsbristen i Dalarna har till viss del lösts via andra sätt att nyttja bostäder och lokaler. Boendeytan per person i Dalarna har minskat. Trångboddheten i Dalarna har minskat. Energigemenskaper är naturlig del i energisystemet.
Aktörerna i Dalarnas Byggande- och boendesektor verkar för nya typer av nyttjade av bostäder och lokaler. Det tas i beaktan vid nyproduktion men också befintlig bebyggelse. Pilotprojekt/ testmiljöer i nära samverkan med kommuner/ samhällsplanering kan initieras som en del av ByggDialog Dalarnas projekt ”Effektivare testmiljöer i bygg- och fastighetssektorn”.