Detta område består av fyra delaktiviteter: Samlad energidata, Prioritera åtgärder som ger mest klimatnytta, Ta fram manual och sprid kunskap, Genomförande av prioriterade åtgärder i befintligt bestånd.
Med tanke på byggnaders långa livslängd, så är användarskedet mycket avgörande för resurseffektiviteten. Genom gott underhåll kan byggnadens livstid förlängas. Avgörande är också nyttjandegraden. Ju större nyttjande, desto bättre nyttjas de resurser som använts.
Bostäder och lokaler står för cirka 18 % av den totala energianvändningen i Dalarna, och cirka 7 % av utsläppen. Samtidigt är den stora energianvändningen i sektorn en utmaning eftersom förnybar energi även behövs i och med andra samhällssektorers omställning, såsom industri- och transportsektorn. Behovet av el förväntas öka kraftigt både i Sverige generellt, och Dalarna specifikt, och en effektiv användning av el kommer bli nödvändig för att få den att räcka till alla sektorer i samhället.
Energieffektivisering & klimatpåverkan
Energieffektivisering har många gånger fått en undanskymd roll i debatten trots att det ofta är det billigaste, snabbaste och miljövänligaste alternativet att frigöra el till en snabbt växande industri. Vidare konstateras att inom OECD:s expertorgan International Energy Agency (IEA) bedöms energieffektivisering spela en avgörande roll i energi- och klimatomställningen. I deras scenario är energieffektivisering den enskilt viktigaste åtgärden för att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader. Större än all produktion från vindkraft, kärnkraft och vattenkraft tillsammans år 2050.
Effektiviseringspotential flerbostadshus
Åtgärder med stor energieffektivitetspotential för flerbostadshus är smartare styrning av värmesystem, effektivare vattenkranar och munstycken samt injustering av ventilationssystem. Vid renoveringar brukar även åtgärder för effektivare energianvändning genomföras, så som byten av fönster och ventilation. Sverige har en stor renoveringsskuld och 70 procent av flerbostadshusen bedöms kunna halvera sin energianvändning genom kostnadseffektiva åtgärder.
Effektiviseringspotential småhus
En stor energieffektiviseringspotential finns i Sveriges dryga två miljoner småhus. Åtgärder med störst energieffektiviseringspotential i småhus är även här smartare styrning av värmesystem, effektivare vattenkranar och munstycken samt även tilläggsisolering av vindar.
Dessutom värms cirka 173 000 småhus i Sverige fortfarande upp med direktverkande el, vilket är mycket ineffektivt och dyrt. Om fritidshus skulle räknas in blir siffran än högre. Att nyinstallera vattenburen värme i ett befintligt hus är en kostsam och omfattande åtgärd. Ur energisystemperspektiv vore det fördelaktigt om detta gjordes, men det är sällan lönsamt för den enskilda husägaren. Att installera luft-luft-värmepumpar kan vara ett mer lönsamt alternativ.
Effektiviseringspotential lokaler
Lokaler och service omfattar bland annat kontor, butikslokaler och skolor. Energieffektiviseringar i lokaler är generellt sett svårare att realisera eftersom de omfattar många olika typer av byggnader och verksamheter där incitamenten för effektiviseringar är delade mellan fastighetsägare och hyresgäster.
Nuläge
Det behövs en bättre samlad bild av energistatusen i Dalarnas byggnadsbestånd. Det är i dagsläget svårt för aktörer i sektorn att veta vilka energieffektiviserande åtgärder som ger mest klimatnytta med fokus på att ”vända kursen” till 2030 samt nå de långsiktiga målen till 2045. Det behövs anpassad kunskap och kommunikation beroende på målgrupp. För få åtgärder för att energieffektivisera befintligt byggnadsbestånd genomförs.
Önskat läge 2030
En dalaplattform avseende energidata har tagits fram och agerat grund för att prioritera effektiva åtgärder för Dalarnas byggnadsbestånd. En sammanställning av prioriterade åtgärder har tagits fram vilket sedan har möjliggjort anpassad kommunikation till branschens aktörer. En manual anpassad efter olika målgruppers behov, har tagits fram och kommunicerats till sektorns aktörer i Dalarna. Det har inneburit ett ökat kunskapsläge i sektorn och bättre underlag för prioritering av åtgärder inom befintligt bestånd. Aktörerna i sektorn har genomfört åtgärder med mest klimatnytta, vilket t ex har inneburit att: – byggnader i Dalarna med sämst energiprestanda har identifierats och åtgärdats – beståndet i Dalarna jobbar enligt målsättningen ”under 100” – sektorn är fossilfri – andelen hus med direktverkande el har minskat – eleffekttopparna har minskat (särskilt fokus på fritidshus i tex dalafjällen) – den offentliga verksamheten visar vägen och går före.
Önskat läge 2045
Grunden i form av dalaplattformen har möjliggjort genomförande av prioriterade åtgärder samt systematisk uppföljning. De prioriterade åtgärderna har kontinuerligt uppdaterats utifrån förutsättningar i omvärld samt hos aktörer för att möjliggöra en relevant systematisk efterlevnad och uppföljning. Manualen har legat till grund för beslut hos sektorns aktörer, vilket har inneburit att målet om ett byggnadsbestånd med nollemissionsbyggnader år 2045 är uppnått. Manualen har också kontinuerligt kunnat uppdateras utifrån behov hos aktörer för att fortsatt vara ett relevant stöd i arbetet med att prioritera åtgärder för klimatnytta inom sektorn i Dalarna. Aktörerna i sektorn har genomfört åtgärder med mest klimatnytta, vilket har inneburit att målet om ett byggnadsbestånd med nollemissionsbyggnader år 2045 uppnått. Detta har också bidragit till ett energisystem som är i balans.
Åtagande
ByggDialog Dalarna och Högskolan Dalarna åtar sig att gemensamt ta fram samlade energidata för Dalarnas byggnadsbestånd, dalaplattformen (under förutsättning att finansiering för detta erhålls). En analys utifrån framtagen ”dalaplattform” görs där olika åtgärder viktas utifrån bedömd klimatnytta. Detta genom samarbete mellan ByggDialog Dalarna och Högskolan Dalarna (under förutsättning att finansiering för detta erhålls). De prioriterade åtgärderna som tagits fram för att tydliggöra vad som ger mest klimatnytta till 2030 sammanställs i en, utifrån målgrupp, anpassad manual som sedan kommuniceras till sektorns aktörer i Dalarna. Manualen ska vara enkel och tydlig, Detta görs i samarbete mellan ByggDialog Dalarna och Högskolan Dalarna. (under förutsättning att finansiering för detta erhålls). Även Energi- och klimatrådgivarna kan spela en viktig roll i detta arbete. Aktörerna i Dalarnas Byggande- och boendesektor genomför, med stöd av den framtagna och kommunicerade manualen, rätt typ av åtgärder i befintligt bestånd som ger mest klimatnytta.
