Fakta om bygg- och boendesektorn
- Byggande- och boendesektorn står för ca 21% av våra utsläpp av växthusgaser.
- Sektorn står också för ca 34% av energianvändningen.
Branschen själv menar att sektorns negativa klimatpåverkan i princip kan halveras fram till 2030, med befintlig teknik. Men för att nå netto noll eller längre så behövs teknikskiften och kommersialiserade av innovationer.
Målgrupper för färdplanen
- Beställare
- Arkitekter
- Bygg- och anläggningsentreprenörer
- Fastighetsägare/Förvaltare
- Konsulter
- Materialleverantörer
- Hantverkare
- Småhus- och fritidshusägare
- Kommuner
- Aktörer i energisystemet
- ByggDialog Dalarna
- Högskolan Dalarna
- Länsstyrelsen Dalarna
- Region Dalarna
Energianvändning och klimatpåverkan
- Byggande- och boendesektorn står för ca 34% av energianvändningen och 21% av de inhemska utsläppen av växthusgaser på nationell nivå.
- Sektorn bidrar även till utsläpp i andra länder på grund av import.
- Uppvärmning av fastigheter står för största delen energianvändning, näst störst del uppstår vid ombyggnation/renovering och den minsta delen vid nybyggnation.
Energiklassificering
Energiklass A representerar de hus som har bäst energiprestanda medan energiklass G representerar de hus som har sämst. Klass C är i dagsläget minimikrav för nybyggda hus i Sverige.
EU:s mål och direktiv
Klimatmål 2050: Netto nollutsläpp av växthusgaser (klimatneutralitet) 2030: 55 % utsläppsminskning
EED, Energieffektiviseringsdirektivet
I mars 2023 höjdes EU:s energieffektiviseringsmål med 11,7 procent till 2030 jämfört med 2020 och EU-ländernas årliga energisparbeting ökas gradvis från dagens 0,8 procent per år till 1,9 procent till 2030.
De viktigaste punkterna vad gäller byggnader handlar om offentliga som förebild:
- Krav på att 3 % av totalarealen av offentliga byggnader ska renoveras varje år till nära-noll-energi-nivån. Gäller byggnader med mer än 250 m2 golvyta.
- Krav på att alla offentliga som bygger nytt måste bygga enligt nära noll energinivå.
- Krav på att alla offentliga som upphandlar nya byggnader eller hyr nya byggnader ska ställa krav på energieffektivitet.
EPBD, direktivet om energiprestanda i byggnader
Direktivet ställer krav på att alla länder senast 2025 ska ta fram nationella planer för renovering av olika byggnadstyper med mål för 2030, 2040 och 2050, inklusive investeringsbehov och finansiering. Målet är att alla byggnader ska nå nivån av att vara nollutsläppsbyggnader 2050.
Nybyggnation
Alla nya byggnader ska enligt direktivet motsvara kraven för nollutsläppsbyggnader (offentligt ägda efter 2028 och övriga efter 2030).
Lokaler
Energiprestandan för hela beståndet av lokaler ska utgå från 1 januari 2020. Kravet är att 16 % av lokaler ska ha nått under denna nivå 2030 och 26 % till 2033.
Bostäder
Krav på att minska primärenergianvändningen med 16 % till 2030 och 20-22 % till 2035, jämfört med 2020. Minst 55 % ska uppnås i bostäder med sämst energiprestanda. Det är också möjligt att i stället följa en linjär minskning av primärenergianvändningen från 2020 till 2050, med målet att hela beståndet når nollutsläppsnivån.
Fossil energi
Krav på att all uppvärmning med fossil energi ska vara borta 2040.
Solenergi
Om möjligt ska anläggningar för solenergi installeras på alla nya lokalbyggnader efter 2026 om de är över 250 m2. Solenergianläggningar ska om möjligt installeras på alla befintliga offentliga befintliga byggnader (senast 2027 på byggnader över 2000 m2, senast 2028 på byggnader över 750 m2, senast 2030 på byggnader över 250 m2) samt på alla nya bostäder och carportar från och med 2029.
Laddstationer och cykelparkeringar
Alla nya bostäder ska ha laddstationer för elfordon. Vid befintliga lokaler med mer än 5 parkeringsplatser ska det finnas minst en laddstation, vid lokaler med minst 10 parkeringsplatser ska det finnas minst en laddstation var tionde parkeringsplats.
Cykelparkeringar ska finnas motsvarande 10 % av användare. Medlemsländer ska stödja tillkomsten av minst två cykelparkeringar per bostad.
One-stop-shops
Krav på att inrätta minst en one-stop-shop per region för fastighetsägare att få råd och stöd i hur man energirenoverar. Riktlinjer för vad de ska kunna erbjuda ska tas fram. Byggnader med en energiprestanda under energiklass C ska erbjudas stöd av en One-stop-shop.
Energideklarationer
Alla länder ska använda systemet med klasserna A-G och senast 2030 ska A i alla länder motsvara kraven för nollutsläppsbyggnader. EU vill gärna se en enhetlig utformning av energideklarationer för alla länder. Alla ska åtminstone innehålla vissa grundläggande uppgifter såsom primärenergi, specifik energianvändning, egenproducerad energi och klimatutsläpp. De ska också innehålla rekommenderade energiåtgärder, möjliga energibesparingar och ekonomisk beräkning. Nationella databaser ska finnas för sökning och sammanställning av uppgifter ur energideklarationer.
Renoveringspass
Fastighetsägare ska erbjudas en plan för hur deras byggnad kan energieffektiviseras. Planen kan ingå i energideklarationen.
Nationella mål
I Parisavtalet, som tecknades år 2015, kom världens länder överens om att begränsa den globala temperaturökningen till väl under 2 grader och sträva efter att begränsa den till 1,5 grader. För att klara det krävs att världens samlade utsläpp behöver halveras innan år 2030 och att hela världen behöver vara klimatneutral år 2050.
Sverige har tagit utmaningen på allvar och år 2017 antogs ett långsiktigt nationellt mål om att Sverige ska vara klimatneutralt år 2045. Detta är definierat som minst 85 procent lägre växthusgasutsläpp inom landets gränser jämfört med år 1990. Målet innebär i princip att alla sektorer och verksamheter behöver vara fossilfria år 2045. Efter år 2045 ska Sverige vara klimatpositiva, d.v.s. bidra till ett netto-upptag av växthusgaser.
För att nå målet om fossilfrihet 2045 har följande nationella delmål beslutats:
- 85 % minskade utsläpp av växthusgaser (jämfört med 1990)
- 70 % minskade utsläpp av växthusgaser i transportsektorn till år 2030 (jämfört med 2010)
- 100 % förnybar elproduktion till år 2040
- 50 % effektivare energianvändning till år 2030 (jämfört med 2005)
Målet för Dalarnas energi- och klimatstrategi är att bidra till dessa nationella mål.
Allmännyttans klimatinitiativ
Under hösten 2018 startade Allmännyttans klimatinitiativ, ett gemensamt upprop för att minska utsläppen av växthusgaser. Målet är att de allmännyttiga bostadsföretagen ska vara fossilfria senast år 2030 och att energianvändningen ska minska med 30 procent.
I Dalarna är följande aktörer anslutna till klimatinitativet: Bärkehus, Gamla byn, Kopparstaden, Leksandsbostäder, LudvikaHem, Orsabostäder, Stora Tunabyggen, Säterbostäder, Vansbrohem och Stiftelsen.
Klimatklubben, som är en temagrupp bildad under ByggDialog Dalarna, består av flertalet fastighetsägare i Dalarna och tar också den sitt avstamp från klimatinitiativets målsättningar.
Begrepp
Klimatneutral Netto noll utsläpp av växthusgaser till atmosfären.
Det innebär att utsläpp som sker ska kunna tas upp av det ekologiska kretsloppet eller med tekniska lösningar och därmed inte bidra till växthuseffekten.
Nollemissionsbyggnader
En nollemissionsbyggnad definieras som en byggnad med mycket god energiprestanda och mycket lågt energibehov, där den låga mängden energi som krävs ska komma från produktion av förnybar energi på plats, förnybar energi från en lokal energigemenskap eller genom lokalt producerad förnybar fjärrvärme/fjärrkyla.
Cirkulära affärsmodeller
Affärsmodeller som bygger på minimerat uttag av och deponi av material. I stället återanvänds och återvinns produkter och material.
Livscykelanalys
En metod att beräkna miljöpåverkan från råvaruutvinning till sluthantering.
Värdekedjan i Byggande- och boendesektorn
Aktörer som påverkar och styr utvecklingen av byggnader, anläggningar och infrastruktur. Till exempel bygg- och anläggningsentreprenörer, maskin- och transportleverantörer, leverantörer av material och tjänster, fastighetsägare, privata och offentliga beställare, arkitekter, konsulter, bransch- och intresseorganisationer, myndigheter, kommuner samt forskningsinstitut och högskolor som bidrar med kompetens.
Energi
Energi är resultatet av det som till exempel, vattenkraft, vindkraft eller biobränslen producerar. Energi används för att värma bostäder, tillverka produkter, driva och ladda elektrisk utrustning.
Effekt
Den mängd elenergi som ett visst föremål förbrukar eller producerar i varje ögonblick.
Primärenergital
Primärenergitalet beskriver byggnadens energiprestanda. Talet beräknas genom att multiplicera byggnadens energianvändning med viktningsfaktorn för aktuell energibärare.
