Den nationella färdplanen för bygg- och anläggningssektorn sammanfattar de utmaningar som branschen behöver möta för att minska klimatpåverkan från dagens höga nivåer. En del i det arbetet handlar om att välja rätt material, och en annan del om att minska den totala resursåtgången. Detta kräver innovationer och nya arbetssätt, vilket kan stimuleras genom till exempel innovationsupphandlingar, externt ledda innovationsinsatser såsom Byggdialog Dalarnas testbäddar, eller forsknings- och innovationsprojekt i större sammanhang som omställningslabbet i Malung-Sälens kommun som är en del av Shift Swedens strategiska arbete mot ett hållbart samhällsbyggande. Utöver dessa behövs också företagsdriven innovation, där entreprenörer och deras leverantörer kontinuerligt utvecklar byggsystem och enskilda komponenter och tjänster.

Projektbaserat byggande och processbaserad produktframställning ger olika förutsättningar för innovation

Byggindustrin har strukturella utmaningar som behöver hanteras för att innovationsarbete ska få genomslag. Branschen är fragmenterad, med många specialiserade företag och yrkesgrupper, samtidigt som byggprojekt ofta organiseras som tillfälliga samarbeten som upplöses när projektet är avslutat. Det gör det svårare att bygga upp långsiktigt lärande och att sprida nya lösningar mellan företag och projekt.

Innovationsarbete sker ofta i byggprojekten, men resultaten stannar ofta där som projektspecifika lösningar i stället för att utvecklas vidare och kommersialiseras i större skala. I vissa fall kan även otydlig äganderätt till idéer och lösningar som utvecklats i projekt försvåra spridningen.

Entreprenörer och materialtillverkare arbetar dessutom under olika förutsättningar. Entreprenörernas verksamhet bygger i hög grad på omsättning och lönsamhet i enskilda projekt, medan materialtillverkare oftare har resurser avsatta för långsiktig utveckling av produkter och produktionsprocesser. För entreprenörer är det därför ofta viktigt att innovationsarbete kan genomföras och finansieras inom ramen för ett byggprojekt, medan utvecklingsarbete för materialproducenter i högre grad är en naturlig del av den löpande verksamheten.

De industriella träbyggarna har till stor del lyckats kombinera processbaserad produktion med projektbaserade leveranser genom att utveckla produktplattformar för nischade byggnadstyper, exempelvis en- och flerbostadshus. Detta skapar möjligheter till skalfördelar, effektiv produktion och en mer kontinuerlig innovationsprocess. Samtidigt finns marknadsmässiga begränsningar. Eftersom byggsystemen ofta baseras på färdiga plan- eller volymelement som måste kunna transporteras på väg blir vissa byggnader svåra eller kostsamma att producera industriellt med dagens metoder.

En central fråga blir därför hur byggsektorn kan organisera innovationsarbete så att kunskap, idéer och lösningar kan utvecklas och spridas mellan projekt och företag över tid. Det är denna fråga som står i fokus för den studie som presenteras i avhandlingen.

Systemlösningar kring KL-trä skapas i nätverk

KL-trä är ett material som medger viss prefabricering, att likna med prefabricerad betong. KL-träindustrin tar ofta en roll som material- eller byggkomponentleverantör till byggprojekt, om än med en specialanpassning genom CNC-bearbetning av KL-trät till unika byggelement. KL-trä är också en produkt som öppnar upp för innovationer, där anpassning av befintliga standardiserade lösningar för exempelvis montage och stomkomplettering skulle göra en KL-trästomme mer resurseffektiv både i fråga om timmar och material. Det här är dock innovationer som inte naturligt utvecklas av KL-träindustrin, utan här behövs alternativa sätt att utveckla systemlösningar för ett effektivt KL-träbyggande.

Innovationer i byggindustrin påverkar, och påverkas ofta av, flera andra produkter och tjänster, vilket kan göra nätverksbaserad innovation intressant. Genom byggprojekten finns redan en vana att samarbeta i grupper med specialister från andra organisationer, och potential finns i att förlänga den här typen av samarbete till kontinuerliga nätverk som sträcker sig över flera byggprojekt. Till viss del finns rent affärsmässiga nätverk, där företag samarbetar i anbudsskeden och då kan dra nytta av och minska risk genom att man har på förhand etablerade kontakter, arbetssätt och prislistor. Trots att nätverk alltså redan förekommer i branschen är de oftast transaktions- och projektdrivna, snarare än inriktade på att tillsammans utveckla nya lösningar, arbetssätt och innovationer över tid.

I avhandlingen, och tre separata forskningsartiklar, har därför nätverksbaserat innovationsarbete undersökts som sätt för att utveckla KL-träbaserat byggande. Studien följer utvecklingen av KL-träbyggandet i Dalarna under en 13-årsperiod (2013-2025). Under perioden går det att följa både vilka innovationer som utvecklades och hur samarbetet mellan företagen i nätverket förändrades över tid, i takt med att det KL-träbaserade byggandet blev mer etablerat på marknaden. Innovationer och affärer studerades utifrån ett stomentreprenadperspektiv, där entreprenörer och materialleverantörer samarbetade kring att utveckla och förbättra systemlösningar kopplade till KL-trästommar. Fokus för innovationsarbetet var alltså att kunna leverera mer resurseffektiva och tekniskt utvecklade massiva trästommar.

Hur gick det nätverksbaserade innovationsarbetet till?

Behovet av nya lösningar och idéerna till hur de kunde utvecklas uppstod på olika sätt och hos olika aktörer i nätverket. I vissa fall identifierades en möjlighet eller ett problem i ett särskilt projekt, medan initiativ i andra fall kom från materialleverantörer eller andra företag med idéer om hur befintliga lösningar kunde förbättras. Gemensamt för alla innovationer i studien var dock att det fanns ett konkret byggprojekt där innovationen kunde testas och utvärderas. Innovationsarbetet skedde därför sällan som fristående utvecklingsprojekt, utan i skarpt läge mot projektleverans och faktiska kundbehov.

De grupper som samarbetade kring en innovation var generellt små och bestod ofta av omkring tre företag. Sammansättningen varierade dock mellan olika innovationsprojekt och anpassades efter vilken kompetens som behövdes för att lösa den aktuella utmaningen. Företagen rörde sig därmed mellan olika konstellationer över tid, samtidigt som nätverket som helhet gav tillgång till ett större kompetens- och kontaktnät. En entreprenör var alltid involverad, vilket bidrog till att koppla utvecklingsarbetet till konkreta byggprojekt och säkerställa att lösningarna svarade mot faktiska behov i byggprocessen.

Studien visar också att drivkrafterna bakom innovationsarbetet skiljer sig från hur man kanske intuitivt tänker sig innovation. På grund av branschens struktur, med många entreprenörer och byggprojekt men relativt få större materialleverantörer, behöver nya produkter och lösningar kunna användas och säljas i ett sammanhang som sträcker sig långt utanför det nätverk där de utvecklats. Den entreprenör som deltar i utvecklingsarbetet får därför vanligtvis inte ensamrätt till resultatet. I stället verkar en viktig drivkraft vara möjligheten att bygga upp kunskap, förmågor och arbetssätt som stärker både det egna företaget och nätverkets samlade konkurrenskraft. Genom att utvecklas tillsammans skapas bättre förutsättningar för effektiva projekt, teknisk utveckling och långsiktigt lönsamma affärer.

På bilden: Anna-Lena Gull

Vad kan vi lära oss?

Studien visar att byggprojekt spelar en stor roll för innovation i byggsektorn. Det är i projekten som nya lösningar kan testas, utvärderas och vidareutvecklas under verkliga förhållanden. För att detta ska ske krävs beställare som är beredda att efterfråga nya lösningar och acceptera de risker och osäkerheter som ofta följer med innovation. Särskilt offentliga beställare kan spela en viktig roll genom att använda sin stora köpkraft och långsiktighet för att skapa utrymme för utveckling och innovation. Entreprenörerna är samtidigt centrala för att omsätta innovationer till praktisk användning och sprida dem mellan projekt, kunder och marknader över tid.

Innovationsarbetet i studien byggde också på en hög grad av öppenhet och kunskapsdelning. Företagen bidrog med tid, kompetens och resurser i utvecklingsarbetet, samtidigt som resultaten kom flera aktörer till del. På så sätt skapades värde inte bara genom enskilda innovationer utan även genom att företagen gemensamt utvecklade förmågor, arbetssätt och relationer som kunde användas i framtida projekt.

Små företag visade sig ofta vara viktiga för att pröva nya idéer och experimentera med lösningar som ännu inte var etablerade på marknaden. När innovationerna senare visade sin potential följde investeringar i produktionskapacitet, marknadssatsningar och i vissa fall även företagskonsolideringar. Samtidigt kan man resonera kring att det inte räcker att rätt strukturer och organisationer finns på plats. I slutändan är det människor som skapar förtroende, delar kunskap och driver utvecklingen framåt.

Studien pekar också på att den regionala kontexten kan ha haft betydelse för nätverkets utveckling. När företag och individer möts återkommande över tid skapas relationer och förtroende som kan underlätta framtida innovationssamarbeten. Eftersom samarbets- och innovationsförmåga utvecklas både hos organisationer och individer blir mötesplatser och nätverk viktiga. Här kan en aktör som ByggDialog Dalarna spela en värdefull roll som opartisk samordnare, dörröppnare och långsiktig förvaltare av relationer mellan branschens aktörer.

Resultaten pekar därmed mot att stöd till innovation i byggsektorn inte enbart bör fokusera på enskilda projekt eller tekniska lösningar. Minst lika viktigt är att skapa förutsättningar för långsiktiga relationer, kunskapsutbyte och samverkan mellan företag, beställare och andra aktörer. Genom att stärka de strukturer som gör det möjligt för människor att mötas, samarbeta och bygga förtroende kan förutsättningarna för framtida innovation förbättras långt utöver vad enskilda utvecklingsinsatser kan åstadkomma.

För vidare läsning:
Avhandlingen: Gull, A.L. (2026). Framing innovation ecosystems in CLT-based construction

De tre bilagda artiklarna

Erikshammar, J., Gull, A. L., & Stehn, L. (2024). Innovation ecosystems beyond construction projects–a case study of Swedish cross laminated timber building networks

Gull, A. L., Erikshammar. J., & Stehn, L. (2026). Dynamic capabilities for co-innovation in timber construction: a case study of Swedish cross laminated timber innovation ecosystems

Gull, A. L., Stehn, L., & Erikshammar. J. (2026). Temporal dynamics of a CLT‑based innovation ecosystem: Organizing for co‑innovation and value capture over time