Hoppa till innehåll
Image

Så samarbetar energi- och bostadsbolag i Ludvika för smartare fjärrvärmesystem

Fjärrvärmen i Sverige står inför stora utmaningar: högre biobränslepriser, ökad polarisering och nya regelverk. I Ludvika, har energibolaget VB Energi och kommunala bostadsbolaget LudvikaHem tagit ett nytt grepp, och genom ett samverkansavtal skapar de tillsammans ett mer effektivt och framtidssäkert energisystem i kommunen. Samarbetet är nu en testbädd hos ByggDialog Dalarna.

Nya sätt att samverka

I början av 2025 skrev VB Energi och Ludvika Kommunfastigheter/Ludvikahem på ett samarbetsavtal om hur de kunde samverka för att skapa mer nytta i fjärrvärmesystemen – på ett sätt som gynnar båda parter.

– Traditionellt har energi- och fastighetsbolag sett fjärrvärmen som två separata system, där det ena styrs av fjärrvärmebolaget och det andra av fastighetsägaren. Men egentligen är det samma system, och med den insikten ville vi hitta bättre sätt att samverka på, säger Robin Collins Lund, energicontroller på LudvikaHem.

Avtalet fokuserar på vad varje aktör kan göra på sina respektive anläggningar för att förbättra hela fjärrvärmesystemet. Idag är fjärrvärmen konkurrensutsatt på ett annat sätt än tidigare, framför allt på grund av priserna. Här vill VB Energi och LudvikaHem hitta en affärsmodell där de kan dela på vinsten som görs, något som blir ett ekonomiskt incitament för energibesparingar.

– Vi vill jobba smartare tillsammans och skapa bättre förutsättningar för fjärrvärmenätet. Målet är en affärsmodell som gynnar bägge parter och gör det lönsamt med förbättringar, säger Christer Johansson, produktionschef på VB Energi.

Lärande i fokus

Under hösten blev samarbetet en testbädd i ByggDialog Dalarna. Alla parter ser projektet som en möjlighet till stort lärande. Högskolan Dalarna bistår med kunskapsöverföring, och får samtidigt ett praktiskt case att testa sina teorier på.

– För oss på högskolan är detta jättespännande! Fjärrvärmens överlevnad är viktig i samhället, och här kan vi bidra med vetenskapliga metoder som stärker både systemet och samarbetena, säger Jonn Are Myhren, docent i byggteknik och samhällsplanering vid Högskolan Dalarna.

Testbädden är fortfarande i uppstartsskede. Fokus har legat på att organisera projektet och formulera frågeställningar. Nästa steg är att analysera statistik och data, som byggteknikstudenter kommer göra sina examensarbeten på under våren.

En modell för framtiden

Testbädden ska undersöka hur man kan minska energiförluster och optimerar effekttoppar i fjärrvärmenätet. Det handlar om att göra nätet mer lågtempererat och energieffektivt, samt anpassa byggnader och fjärrvärmecentraler till framtidens fjärrvärmenät.

Vinsterna är tydliga: lägre priser och minskad klimatpåverkan – utan att hyresgästerna påverkas negativt.

– Vi vill att våra hyresgäster ska ha samma inomhustemperatur som idag. Om vi lyckas kan det ge lägre fjärrvärmekostnader och då kan vi använda pengarna som sparas på underhållsåtgärder,, säger Robin Collins Lund.

Den här typen av samverkan mellan energi- och fastighetsbolag är ovanlig i Sverige. Testbäddens samarbetsmodell kan därför inspirera fler aktörer till nya affärsmodeller och taxeutformningar.

– Det är en otroligt spännande testbädd, där kunskapen som genereras blir relevant för alla kommunala energi- och fastighetsbolag i Dalarna, säger Malin Karlsson, projektledare på ByggDialog Dalarna.

Dialog och tillit – nyckeln till framgång

För att tänka nytt över systemgränserna krävs god kommunikation, och tillit. Det vittnar de flesta i projektet om.

– En utmaning idag i branschen är brist på kommunikation mellan parterna. Vi behöver förstå varandras vardag och utmaningar, och hitta gemensam nytta som förbättrar systemet, säger Christer Johansson.

­– Vi är beroende av varandra, och vi gynnas alla om samarbetet lyckas. Men det krävs tillit – och den har vi byggt upp under många år, säger Robin Collins Lund.

– Det handlar inte bara om system och teknik, utan människor. Att lyckas skapa nya affärsmodeller bygger på en bjussighet och att man hjälps åt över organisationer. Och det gör verkligen alla i det här projektet, säger Malin Karlsson.