Summering
Resurseffektivt nyttjande av bostäder och lokaler
Svenskar är sedan 1970-talet ett av de folken i världen med störst boendeyta per person. Den genomsnittliga bostadsytan per person i Sverige är 42 kvadratmeter. Sverige har även världens största andel ensamhushåll, 40 % av alla hushåll. Att nyttja befintliga bostäder på ett effektivare sätt minskar resursanvändningen och bidrar till ökad bostadsförsörjning.
Några exempel på nya sätt att nyttja bostäder och lokaler följer nedan.
Coliving
Begreppet används för boenden som kombinerar privat utrymme med gemensamma faciliteter. Studentkorridorer, äldreboenden och kollektiv är klassiska exempel. En studie visar att klimatpåverkan i coliving kan minska med över 50 % genom både delade boendeytor och delade funktioner i boendet.
Ökad nyttjandegrad av lokaler
För lokaler ökar resurseffektiviteten väsentligt om de kan användas för fler ändamål, exempelvis en skola som används som kurslokal på kvällen, samnyttjade av kontorslokaler av flera företag, gemensamma måltidsutrymmen mellan förskolor och äldreboenden, gemensam mötesplats och service i kontor och andra typer av hybridlokaler.
Ökad rotation på bostadsmarknaden
Andelen barnfamiljer som bor i småhus minskar medan andelen äldre som bor (och känner sig) ensamma i småhus ökar. Ökad rotation på bostadsmarknaden utifrån de boendes aktuella behov är resurseffektivt.
För att få bort inlåsningseffekterna måste vi i större utsträckning skapa attraktiva socialt hållbara boendeformer för äldre, samtidigt som man kan behöva titta på nya affärsmodeller som också ger ekonomiska vinster med att till exempel flytta från en villa med låg boendekostnad till en nyproducerad hyresrätt med högre månadskostnad.
Ökat nyttjade av fritidshus
Ett ökat nyttjande av fritidshus som många gånger står obebodda stora delar av året är resurseffektivt. Medan vissa fritidshus successivt övergår till att utgöra permanentboende för ägaren, finns det andra som nyttjas allt mindre. Dalarna har en stor andel fritidshus och därför kan det vara extra intressant att titta på hur nyttjandet av dessa kan öka.
Obebodda hus på landsbygden
Att inventera outnyttjade hus och kontakta ägarna för att aktualisera försäljning eller föreslå uthyrning. Det kan vara ett sätt att göra landsbygden mer levande samtidigt som befintliga resurser används mer hållbart.
Rekyleffekten
Negativa rebound-effekter, eller rekyl-effekter, innebär att den energibesparing som görs spenderas på andra energikrävande aktiviteter. Besparingen går förlorad och ett nollsummespel uppnås i bästa fall. Lampor får vara tända längre för att man övergått till lågenergilampor, uterummet värms upp för att man investerat i värmepump, bilen körs längre för man har bytt till elbil eller vi bygger ut för att boendekostnaden har blivit lägre genom energibesparingar. Här kan kunskapshöjande insatser behöva till för att undvika att negativa rebound-effekter uppstår.
Energigemenskaper
Energigemenskaper är en sammanslutning som gemensamt producerar och/eller konsumerar och delar energi samt erbjuder andra energitjänster. Energidelning handlar om att dela överskottsenergi mellan närliggande verksamheter och bygger inte nödvändigtvis på ett gemensamt ägande. I sin enklaste form kan det vara en solcellsförsedd byggnad som delar överskottet av el med sina grannar.
I vissa fall har det visats att energigemenskaper kunnat spara 30 procent energi hos deltagarna och halvera effektbehovet. Det är dock osäkert hur generaliserbar denna siffra är.