Arkitekturrådet vill lyfta arkitekturen i Dalarna

Vi måste bygga mer i hela landet och därför är det extra viktigt att tänka på att bygga ändamålsenligt och för att det ska hålla i framtiden. Det är också viktigt att skapa fina offentliga miljöer och att bygga med respekt för det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet, inte minst i Dalarna. Därför finns Dalarnas Arkitekturråd. Att ha ett eget Arkitekturråd är vi ensamma om i Sverige och här samlas regionala och lokala aktörer för att dela med sig av kunskap och erfarenheter om arkitektur, gestaltning, form och design.

Dalarnas Arkitekturråd har funnits sedan 1998 men fick en nystart för några år sedan. Den nya politiken ”Gestaltad Livsmiljö” som regeringen presenterade för två år sedan har resulterat i extra medel till arkitekturfrågor hos myndigheter. En skriven överenskommelse mellan Länsstyrelsen och Region Dalarna bestämde formerna för det ”nya” Arkitekturrådet. Dalarnas Arkitekturråd – gestaltning, form och design blev namnet och rådet styrs nu av Länsstyrelsen, Region Dalarna och ByggDialog Dalarna. Arkitekturrådet består av tjänstepersoner inom arkitektur- och formgivningsfrågor knutna till Länsstyrelsen, Region Dalarna, Dalarnas kommuner, Högskolan Dalarna, Länsmuseet och ByggDialog Dalarna. Dessutom ingår Svensk Form och ett antal adjungerande personer med engagemang och meriter inom arkitekturområdet.

Hållbarhet är årets tema

Enligt överenskommelsen hålls rådsmöten fyra gånger per år. De föregås av styrgruppsmöten. Varje år bestäms ett tema och rådet ordnar även öppna föreläsningar två gånger per år. Ett exempel på dessa var konferensen ”Samtidens arkitektur och framtidens Borlänge” som ordnades tillsammans med Borlänge Kommun under Formveckan i Borlänge i oktober. Här diskuterades den samtida arkitekturen och vilka möjligheter som finns att bygga hållbara städer och samhällen. Bland annat fick den digitala publiken (p g a Corona) höra om byggandet av den nya högskolan i Borlänge.

– Vårt tema i år för de öppna arrangemangen är hållbarhet, säger Frida Ryhag, länsarkitekt på Länsstyrelsen. Svensk form har samma tema för sitt jubileumsår i år. Med aktiviteter som denna så ökar vi förståelsen kring hela byggprocessen och i den bästa av världar så kanske det kan bidra till färre överklaganden och att vi inte behöver backa bandet så ofta.

Hjälper varandra över gränserna

I vanliga fall ordnar rådet träffar på olika ställen i länet, men under pandemin har mötena skett över nätet. Här diskuteras vitt och brett om att arbeta medvetet med den gestaltade livsmiljön, från överordnad planering till faktiska projekt. Alla aktörer brukar presentera vad de håller på med vilket ger en bra överblick om vad som är på gång.

– Vi vill motverka ”stuprörstänk” och försöka jobba över kommungränserna för att hjälpa varandra i olika frågor, fortsätter Frida. Vi har samma behov och utgångspunkt och samma nationella politik att utgå ifrån. För de mindre kommunerna som kanske har mindre resurser kan det vara bra att jämföra hur de större kommunerna Falun, Borlänge har löst vissa frågor.

– En stor vinst med de fysiska träffarna är att man har chansen att bekanta sig med kollegor i andra kommuner, säger Pernilla Wåhlin Norén, arkitekt på Borlänge kommun. Många sitter ganska ensamma med sin fråga på den enskilda organisationen eller myndigheten och det kan vara väldigt givande att diskutera hur frågan har lösts på andra ställen i regionen. Det händer jätteofta att vi hörs av mellan kommunerna och rådfrågar varandra. Det är så mycket lättare när man har ett ansikte på sin kollega i den andra kommunen. För kommunens del blir ett arkitekturråd ett sätt att mellanlanda den nationella politiken. Länsstyrelsen är inte bara ett kontrollorgan utan kan också ha en roll i att leda den nationella politiken ner i ”verkligheten”. Det är ju i kommunerna politiken ska verkställas.

Högskolekurs i Gestaltad Livsmiljö

Dalarnas Arkitekturråd har tillsammans med Högskolan och Dalarna Bild och form i Region Dalarna startat Sveriges första högskolekurs i Gestaltad Livsmiljö. Den vänder sig till personer som är verksamma inom området och hålls under hösten 2020. Önskemålet är att kursen blir permanent. En av de 40-tal personer som går kursen är Frida Ryhag.

– Jag har både varit med och arrangerat kursen, samt går den själv, berättar Frida. Förutom att man lär sig mycket genom föreläsningar och uppgifter så får man en inblick i andra sakkompetenser och vidgar sitt nätverk. Jag berättar bland annat om vad vi gör i Arkitekturrådet och jag märker att många andra som deltar i kursen skulle vilja ha ett liknande råd i sitt län.

– Faktum är att jag har inlämning av en uppgift idag. Jag ska skriva om den nationella politiken Gestaltad Livsmiljö ur mitt perspektiv som länsarkitekt. Vilka är mina erfarenheter av politiken och vilka utmaningar finns med den.

Och vilka är utmaningarna?

– Att få med hela kedjan är är den största utmaningen. Från beslutsfattare till den enskilde individen Hur ökar man generellt kompetensen om Gestaltad Livsmiljö?