Elevskyddsombuden – viktiga för skolmiljön

Soltorgsgymnasiet i Borlänge ett föredöme i Dalarna

En stor del av ungas tid tillbringas inomhus i skollokaler och där sker viktig utveckling i livet. Ostädade toaletter, dålig miljö i duschar/omklädningsrum, hög ljudvolym och andra brister i inomhusmiljön är en vardag för många skolelever. Välmående elever är en förutsättning för att elever ska kunna lära och prestera på ett bra sätt och det är därför viktigt att elever får vara med och utveckla kvalitén i skolmiljön.

Eleverna befinner sig mitt i verksamheten och är de som först och främst märker av brister i lokalerna. Därför är det väldigt viktigt att få med eleverna i arbetet med att skapa så bra förutsättningar som möjligt och då spelar elevskyddsombuden en viktig roll. De fungerar som en länk mellan övriga elever och skolans ledning.

På Soltorgsgymnasiet i Borlänge träffar vi rektor Hans Carlson, biträdande rektor Anita Brandt och eleven Emilia Malm, som om ett par veckor slutar sin treåriga utbildning. Sedan andra året på gymnasiet har hon varit elevskyddsombud på skolan tillsammans med Linn Svärd. Så här säger Emilia:

– Jag blev vald genom skolans elevråd och fick gå en utbildning arrangerad av Sveriges elevkårer i årkurs två. På elevrådsmötena, som genomförs en gång per månad får jag input från övriga elever och samtidigt berättar jag om vad som sagts på samverkansmöten och den årliga skyddsronden. På lokala samverkansmöten, som äger rum varje månad deltar skolledning, skyddsombud, elevskyddsombud och fackliga företrädare.
På Soltorgsgymnasiet utnyttjas sporthallen Maserhallen för skolans idrottsundervisning. Det har under en längre tid varit problem med miljön i omklädningsrum och duschar, vilket varit uppe till diskussion både på elevrådet och på samsamverkansmötet. Emilia berättar vidare:
–       I Maserhallen saknas avskärmningar, speglar och ventilationen är dålig. Många elever duschar inte efter idrottslektionerna.
Rektor Hans Carlsson berättar:
–       På skolan har Anita möten en gång per månad med elevrådet och mellan mötena har klasserna klassråd. Jätteviktigt att eleverna får vara med och påverka inomhusmiljön.
Emilia berättar vidare att:
–       Möbleringen i foajén har också nyligen varit uppe till diskussion där vi kommit överens om ny möblering.
En konsekvens av synpunkterna är att beslut nyligen tagits av kommunen att 32 miljoner kronor ska användas till ny ventilation i sporthallen, förbättrad entré, översyn av hygienutrymmen, omklädningsrum och energisystem.
Anita Brandt betonar att vissa saker återkommande tas upp av eleverna:
–       Det är riktigt varmt under delar av året i vissa delar av skolan. Även hög ljudnivå utanför en del klassrum. Vi har nu ett dokument ”Felanmälan”, där både elever och personal kan notera problem som sedan skickas vidare till fastighetsansvarig.
Rektor Hans Carlsson berättar också att skolan förutom elevråd även har en elevkår som i första hand fokuserar på sociala aktiviteter och bland annat arrangerar filmkvällar och diskussionsforum.

Arbetsmiljölagen och Sveriges Elevråd

Alla skolor bör enligt arbetsmiljölagen ha flera elevskyddsombud och skolledningarna ska uppmana elever att utse ombud. Rektorer uppmanas därför se till att det finns utbildade elevskyddsombud på varje skola och att de får den utbildning som behövs för rollen.
Sveriges Elevråd utbildar elevskyddsombud om hur man kan arbeta både med fysisk och psykosocial arbetsmiljö, samt hur elever kan samarbeta med skolledningen. Utan elevernas perspektiv är det lätt att missa problem.

https://sverigeselevrad.se/content/tack-for-arets-eso-turne/

Enkätundersökning

Länsstyrelsen har tillsammans med Sveriges elevkårer gjort enkätundersökning riktad till Dalarnas skolor om hur elevskyddsombudens verksamhet fungerar.
Det finns 40 gymnasieskolor och ca 50 högstadieskolor Dalarna. Av dessa är det endast 20 skolor som utbildat Elevskyddsombud.
Slutsatser av enkätundersökning
En enkätundersökning riktad till dessa 20, visar att eleverna deltar i det systematiska arbetsmiljöarbetet i 75 % av dessa skolor. Det sker oftast genom att eleverna deltar i personalens skyddsronder och genom elevrådens verksamhet. I några gymnasieskolor arbetar elevskyddsombuden självständigt, på eget initiativ, med arbetsmiljöfrågor. Skolledningarna uppfattar att kommunikationen med elevskyddsombuden fungerar bra och att de brister som elevskyddsombuden påpekar omhändertas i den egna organisationen eller att de lyfts ansvariga för fastighetsförvaltning. Bland positiva erfarenheter lyfts att det underlättar dialogen med elever, bidrar till gemensamt ansvarstagande för arbetsmiljön och att många små saker snabbare blir åtgärdade.

Nästan varje skola har problem med inomhustemperaturer och dålig luft. Andra vanliga brister som identifierats i skyddsronderna är i fallande ordning: trasiga saker och nedskräpning, miljön i toaletter/duschar/omklädningsrum, belysning, samt buller. Hälften av skolorna visar på konkreta exempel där elevskyddsombuden hjälpt till att göra förbättringar, t ex papperskorgar, öronproppar, mensskydd i aulan, sittplatser i korridorer, parkeringar mm. De har även varit drivande i att få belysning ersatt och att få till passerkort-system för ökad trygghet.

Ny forskning visar på betydelsen av inomhusmiljön.
Många studier visar att ljuset har direkta effekter på humör, vakenhet och uppmärksamhet. Ofta består belysningen av lysrör i taket och brist på dagsljusinsläpp. Rätt belysning som även kan justeras utifrån typ av aktivitet i lokalen gynnar elevers lärande, särskilt barn med ADHD.
Dansk forskning visar att brister i luftkvalitet och inomhustemperatur kan betyda så mycket som 30 % lägre prestationsnivå hos elever i skolor. Men det är inte bara att ventilera mer, för då blir luftfuktigheten för låg vilket ger problem med torra slemhinnor och hudirritationer

Fukt- och mögelskador i byggnader ökar risken för luftvägsproblem och astma med 30-50 % och andelen barn med astma ökar.

Det är också viktigt att ha koll på mängden partiklar i luften. Det finns inga riktvärden för partiklar i inomhusluft, bara för större partiklar utomhusluft. Små partiklar är bärare av baciller och virus och är även besvärliga för allergiker. Så med partikelrening skulle fler vara friska.

Dålig ljudmiljö är inte bara ett problem för de med hörselnedsättning utan det påverkar i allra högsta grad inlärning för alla, men särskilt viktigt är det för elever med annat modersmål än svenska.

/Hans Ahlin, Marit Ragnarsson, EFFECT4buildings