Hög tid att sila snacket i byggbranschen

Varför präglas vissa branscher av en ofta rå men hjärtlig jargong? Idag leder den tuffa jargongen inom bygg till att vissa lämnar branschen – och andra söker sig inte ens dit. I workshopen med Charlie Klang från Sila Snacket fick närmare ett 70-tal deltagare nya insikter och verktyg för att arbeta med inkludering och jämställdhet ute på sina arbetsplatser – för det är inget som löser sig av sig självt.

Den 19 oktober anordnade nätverket Women Building Sweden (WBS) tillsammans med Byggdialog Dalarna workshopen Sila Snacket på Dalarna Science Park, som en del av Dalarna Innovation Days. Arrangemanget är en fortsättning av Dalauppropet för en jämställd byggbransch, som nätverket WBS startade för ett år sedan. På workshopen deltog en stor del av de 82 företag som står bakom Dalauppropet, som fick årets jämställdhetspris på Betonggalan 2023.

– Vi vet att jargongen i branschen är en viktig fråga för många företag och har en stor betydelse för medarbetarna. Därför erbjuder vi den här workshopen, för att de ska komma vidare i sitt arbete. Det är värdefullt att få nya perspektiv på de här frågorna, med hjälp av Charlies tydliga och enkla exempel och insikter. Alla, och framför allt männen, behöver se över och förändra sättet vi pratar med varandra på i branschen så att det blir mer inkluderande. Om vi saknar mångfald beror det kanske på att vi har skrämt bort de andra, säger Gabriella Hagman som är initiativtagare till WBS och vd på Mondo Arkitekter.

Tuff jargong skapar tuff kultur

Charlie Klang, genusvetare och före detta snickare, inleder med några historier från sin tid som snickare. Han älskade allt som hade med bygg att göra, men hade desto svårare för arbetskulturen som han uppfattade som hård, tävlingsinriktad och ibland förnedrande. Därför valde han att lämna branschen och arbeta med inkludering och mångfald. För två år sedan startades initiativet Sila Snacket, som är en symbol men även ett verktyg för att värna om en positiv jargong på jobbet.

– Som i många tuffa yrken förekommer det ofta en tuff jargong i byggbranschen. Det var svårt att navigera i som ung och ny och jag vågade inte säga ifrån när kollegor sa grova saker och avfärdade idén om att ha skyddsutrustning. Vi tänker oftast att jargong handlar om vad som är kul eller inte, men hur vi pratar och beter oss skapar också en viss kultur. Inom bygg kan det i slutändan också leda till att vi tar onödigt stora risker, säger Charlie Klang.

Utmaningen med jargong är att veta vem som trivs i den eller inte. Vi som deltar i workshoppen får reflektera över en tecknad bild, där fyra personer sitter runt ett fikabord. Vem trivs? Och vem trivs inte? Deltagarna diskuterar och kommer fram till att det är svårt att veta – är det personen som ser obekväm ut, eller den som skrattar högst? Många är inne på att det kan vara vem som helst, vilket sällan syns för att vi vill passa in.

Vi offrar ibland en del för att höra till gemenskapen

För de allra flesta är gemenskap en viktig faktor i arbetet. Människan vill tillhöra en flock där gemenskapen innebär en stark trygghet. Tillsammans målar publiken upp en bild av vad som krävs för att man ska trivas i gemenskapen. Respekt, inkludering, lojalitet, tillit och omtanke är några av orden som Charlie skriver upp på tavlan i hörsalen.

– En utmaning är att vi alla vill ha gemenskap, men det betyder olika saker för oss. Därför är det viktigt att prata om vad orden i våra värdegrunder egentligen betyder – och hur vi kan säkerställa att de finns. Gemenskap är viktigt och därför är vi också villiga att offra en del för att höra till gemenskapen, säger Charlie Klang.

I publiken sitter Anna Bength, chef och ingenjör inom elkraft på Afry. Hon mottog nyligen Lars Bergkvist-stipendiet för sitt arbete med jämställdhet och mångfald och tycker att dagens workshop bekräftar att de är på rätt väg på Afry.

– Det är jätteroligt att så många är här, eftersom det är en chans att ta ett steg mot ökad jämställdhet tillsammans. Jag vill framför allt öka förståelsen på chefsnivå – det är där arbetet måste börja. Vi behöver ändra på våra omedvetna fördomar, börja anställa olika och framför allt skapa jämställda styrelser. Då blir vi mer framgångsrika. Investerare hos banker inser detta och det gäller att få våra företagsledare att inse detsamma, säger Anna Bength.

Vilka skulle kunna trivas i jargongen?

Jargonger förekommer överallt och är egentligen neutralt i sig – för alla grupper har sitt eget sätt att uttrycka sig på. Jargong kan skapa tillhörighet och uppmuntran – men det kan också vara nedvärderande och exkluderande. När Charlie ställer frågan: Upplever du att ni har en tuff jargong på arbetsplatsen? blir svaret övervägande ”nej” (58 procent) och ”ibland” (40 procent).

– Men nu vill jag att ni tänker till: Vad betyder tuff jargong för mig? Eftersom det kan skilja sig åt väldigt mycket i hur vi uppfattar det. Och var drar man gränsen för vad som är okej eller inte?

Sorlet stiger i salen när deltagarna diskuterar i mindre grupper. Någon uttrycker att det inte är helt enkla frågor, när man väl börjar gräva i dem. Slutsatsen är att det är svårt att dra gränsen och att den alltid är beroende av kontexten, vilka som är närvarande och hur väl gruppen känner varandra.

– En annan intressant fråga är: Om alla svarade nej, skulle det innebära att jargongen på era arbetsplatser är bra? För så behöver det inte vara. Jag har besökt flera arbetsplatser där personalen säger sig ha en bra gemenskap – men när jag väl är på plats märker jag att de har en exkluderande och nedsättande jargong. Poängen är att de är en homogen grupp som trivs bra med detta, och därför ser de inga problem med det, säger Charlie och fortsätter:

– Av den orsaken är det inte intressant att fråga sig om vi trivs, för att bedöma om jargongen är bra eller dålig. Vi ska istället fråga oss: Hur många tror vi har möjlighet att trivas med denna jargong? Skulle man trivas som kvinna, svart eller homosexuell?

Civilkurage krävs för att våga säga ifrån

Det kan vara svårt för en enskild person att sätta gränsen för jargong, vilket många i publiken håller med om. Några faktorer som försvårar är att grupptryck, beroendeställning, att man blir ställd i situationen eller om man är ny eller i minoritet.

– Det finns en stor gråzon om vad som är rätt eller fel. Ni kanske är överens om att vissa uttryck inte är okej, men det svårare med andra uttryck. Problemet med uttryck i gråzonen är att det blir ännu svårare att säga ifrån om, eftersom det kan vara färre personer som håller med dig, säger Charlie Klang.

Det viktiga är att skapa en trygg miljö där vi vågar och orkar vara besvärliga. Och det är ännu viktigare som chef att statuera exempel och säga ifrån när någon går över gränsen – även om det är svårt och obekvämt. För vi behöver jobba med de här frågorna, som kommer att vara känsliga fram tills vi tar i dem. Det är lätt att tro att allt ser bra ut internt, men man behöver skapa sig en medvetenhet om hur det faktiskt ser ut.

– Det är svårt att läsa av om någon tar illa upp. Så länge alla skrattar, tror man att ett skämt är kul. Därför är det så viktigt att vi vågar säga ifrån, för det är bara då vi vet om vi har gått över en gräns. Och det är vanligare än vi tror att många inte trivs i en jargong, trots att det verkar så utåt, säger Charlie Klang.

Två sätt för att skapa en inkluderande jargong

Enligt Charlie Klang finns det två sätt att skapa en positiv och inkluderande jargong:

1. Undvik att säga ord som man vet kan skada, förolämpa, kränka eller besvära någon.
2. Säg ifrån vid ord som skadar.

– De flesta med grov och nedvärderande jargong har sällan en avsikt att såra. De skämtar så för att de tror att andra tycker det är kul. Och om inte deras omgivning säger ifrån kommer de att fortsätta med det, säger han.

Därför ska vi inte hålla på med pekpinnar. Om vi utgår från att ingen menar något illa, blir det lättare att säga ifrån på ett trevligt sätt och påminna personen om att sila snacket. Där kan också Sila Snacket-märket stärka modet att säga ifrån på arbetsplatsen.

– I slutet av dagen är sättet vi pratar avgörande för hur vi trivs. Att investera i medarbetarna är bland det viktigaste vi kan satsa på i ett företag. Och att arbeta med jargong är praktiskt och roligt – för alla kan påverka och vara delaktiga. När vi byter ut orden skapar vi helt andra situationer och en helt annan miljö, avslutar Charlie Klang och möts av rungande applåder från publiken.

 

– Det har varit jättebra. Vi sitter nu med frågan om hur vi kan jobba med de här frågorna på ett bra sätt, och hitta vår väg. Vi tar med oss komplexiteten i frågan, men också det lågaffektiva bemötandet. Man kan säga ifrån, men på ett sätt som inte hotar något, säger Ellinor Wickström.

– Vi jobbar inom industri och det här är verkligen applicerbart i alla forum. Det är komplext och det kan vara en lärd sanning hur vår jargong är. Vi kanske tror att vi har en bra jargong, men vad händer om en ny kliver in i gruppen som tolkar det på ett nytt sätt? Det är svårt men väldigt intressant! säger Isabelle Tomth.

Även media uppmärksammade föreläsningen. Läs mer här:
Varför kan vissa inte bete sig på jobbet? – Business News Dalarna