Innovation och fuktsäkerhet – erfarenheter delas på Daladrivet

Fuktsäkra montagemetoder utan tält, hur fungerar det egentligen? Under Daladrivets Passionspass Bygg fanns fem personer från våra medlemsföretag på plats för att berätta om sina erfarenheter.

Årets Daladrivet hålls i Hedemora och är i full gång när det är dags för Passionspass Bygg. Vid Passionspassen har deltagarna chansen att djupdyka i olika frågor via ett panelsamtal. Den här gången diskuteras fuktsäkra montagemetoder utan tält, en fråga som är minst sagt på tapeten inom byggvärlden. 

Samtalet inleds med att Samuel Häusler från SIGA berättar om deras produkt Wetguard. Det är ett självklistrande membran som skyddar det underliggande materialet från fukt och smuts.

– Det verkade saknas fuktsäkra montagemetoder för träbyggande. Därför tog vi fram SIGA Wetguard. Det är transparent för att de som arbetar på bygget ska se var de sätter fötterna, det är även ett halkskyddande material för att vara så praktiskt som möjligt att jobba med. Wetguard har använts i bland annat i projektet Södra Hemlingby i Gävle och det har fungerat bra, berättar han.

Mäter och följer fuktvärdena över tid

Kristina Hansen från Structor Byggteknik Dalarna berättade om projektet Villazero. Ett samverkansprojekt där Structor, Mondo Arkitekter och Fiskarhedenvillan tillsammans utvecklade, projekterade och byggde världens första koldioxidneutrala villa. Projektet var en innovationsbädd i sig, där många nya lösningar testades, bland annat SIGA:s Wetguard. 

– Det som är lite extra speciellt med Villazero är att också grunden är av KL-trä. Vid monteringen av grunden fick vi faktiskt ett läckage som vi var tvungna att hantera, men tack vare att vi har fuktsensorer i både grund, väggar och tak kan vi följa hur det har gått. Vi har lite förhöjda värden på det ställe där läckaget uppstod, men det har varit stabilt ända sedan montaget, troligen hände det något med sensorerna vid läckaget. Inga prover har visat någon påväxt eller något sådant och överallt annars ser värdena bra och stabila ut, berättar Kristina. 

– Det känns bra och viktigt att det här har genomförts i Sverige. Att verifiera att det här är en fuktsäker montagemetod för våra förutsättningar, flikar Samuel Häusler in.

Att byggföretagen är många och olika brukar nämnas som en anledning till att arbete med innovation är svårt att få till. Men Carina Vestlund på Säterbostäder menar att samarbete kan vara en nyckel.

– Projektet Morkullan till exempel är en totalentreprenad men där har vi jobbat lite som i partnering. Då tar alla i projektet sin del av ansvaret och delar på riskerna. Det har fungerat väldigt bra på Morkullan, som är byggt i trä både i konstruktionen och på fasaden. Man måste vara öppen och våga nya saker för att skapa innovation. Samtidigt är man alltid lite orolig som beställare och vill inte ta för stora risker, helst inga risker alls. Att metoder är testade på något sätt innan är en förutsättning för att man ska vilja prova på något nytt, säger hon. 

Samarbeten tar fram nya lösningar

Även i projektet Södra Hemlingby testades lösningen med Wetguard för att skydda träet från fukt. På Setras fabrik i Långshyttan applicerades Wetguard på KL-träelementen, därefter levererades de till byggplatsen. Olof Karlströms från Setra var med vid projektet. 

– Vi lär ju av varandra när vi samarbetar, vi fick hjälp av SIGA med hur vi skulle lösa skarvar och tejpa ändträn till exempel, berättar han. 

Han får frågan om Setra hade kunnat göra samma projekt på egen hand. 

– Nja, att ta fram innovationer ensam tar väldigt lång tid, om vi skulle ha gjort det själva så skulle det nog kommit först ett decennium längre fram, säger Olof och skrattar.

Erik Kristiansson från Hedemorabostäder sitter i publiken och undrar över träbyggandets kostnader.
– Det är lätt att känna sig lite rädd för att jobba med partnering med oron att det ska bli väldigt dyrt. Vi har också försökt med byggen i KL-trä men för vår del har det blivit alldeles för dyrt, säger han. 

Moderator Anna-Lena Gull nickar instämmande och menar att KL-trä gör bäst nytta för stora byggen och byggnader med höjd. 

– Det stämmer, rätt material på rätt plats. Har vi riskbedömt och gett oss tiden att göra vår analys så är det lättare att våga. Det är ju inte så att vi kastar oss huvudstupa in i något, vi gör ju noggranna provmontage och utvärderingar. Det är jätteviktigt att vi tänker till innan, svarar Kristian Haglund och fortsätter. 

– På det här viset är det så roligt att jobba i Dalarna, vi är stora och små på samma gång. Med mindre beställare kan vi ofta ha mer flexibilitet och utrymme för innovation, det blir ofta ganska låst i en totalentreprenad.

Transparens i byggprojekt kan sprida innovation

Både Södra Hemlingby och Villazero har varit väldigt transparenta projekt där många kunnat ta del av resultatet. Kristina Hansen poängterar vikten av Byggdialog Dalarnas medverkan och betydelsen det har att innovationer sprids. 

– Det har varit ett av våra stora mål, att sprida kunskapen om nya sätt att bygga till så många som möjligt. Vi har haft jättestor nytta av Byggdialog Dalarna som hjälpt oss nå ut. Därtill har vi fått stöd från Region Dalarna som varit jätteviktigt. Vi tror verkligen på transparens, säger hon. 

Hon får medhåll från de övriga i panelen, att dela med sig av sina innovationer och dess resultat ses som något väldigt positivt för hela branschen. 

– Vi vill ju ha en effektivare och säkrare byggprocess. När vi visar för våra beställare att trä har 70 procent lägre koldioxidavtryck är betong, då händer det något. Att vi är transparenta och delar med oss gör att fler vill och kan bygga mer i trä, det känns bra i hela kroppen. Hur affärshemlig ska man vara egentligen? Här ligger vi inom bygg långt efter många andra. Den gamla sägningen “Vi ska inte leda branschen, vi ska följa den” är förlegad. Vi måste våga bryta ny mark, tycker Kristian Haglund.