Dalarnas byggkompetensråd

I början av januari 2016 började en resa för mig, en resa i en helt annan del av byggsektorn än den jag hade varit på innan. Den nya resan innebar att få arbeta med utbildning av framtidens byggare och rent konkret blev jag lärare på Byggutbildning Stars Bygg- och anläggningsutbildning som utfördes på uppdrag av Arbetsförmedlingen.

En av delarna i det arbetet som tog mest tid och var svårast att följa upp och kvalitetssäkra var elevernas APL (Arbetsplatsförlagd utbildning), den del av utbildningen som är viktigast, både för att få göra uppgifter mer på riktigt och att skapa kontakter inför tiden efter utbildningen då det är dags att söka jobb. Det blev den fråga som har följt mig under hela resan som jag har fått göra under min tid på Byggutbildning Star och ByggDialog Dalarna, varför jobbar inte branschen och utbildarna närmare varandra?

Under en period efter Bygg- och anläggningsutbildningen provade vi på Byggutbildning Star att driva ett socialt byggföretag, Star byggutveckling, med syfte att bredda kompetensförsörjningen till byggsektorn, en idé vi kom på då många företag svarade ungefär samma sak när frågan om APL eller att anställa lärlingar kom:

– Vi behöver folk, men vi kan inte ge första jobbet.

Utmaningen var ungefär densamma när vi bedrev utbildning, chansen att nå ut till företag var genom personliga relationer, det fanns ingen systematik i kontakterna mellan olika aktörer i branschen. Efter ca 1 ½ intensiva år bestämde vi oss för att lägga ned det företaget då det inte fick den fart vi hade önskat. Resultatet var ändå bra, av tre lärlingar som vi anställde arbetar två idag i Dalarnas byggsektor som snickare. Två individer som ville bli snickare men inte hade haft samma möjlighet att få chansen att bli det utan vårt initiativ.

Efter tiden med Star Byggutveckling fick jag arbeta ihop med gänget på ByggDialog Dalarna i nästan två läsår med rollen som Högskolelänk mellan Högskolan Dalarnas Byggteknikprogram och Dalarnas byggsektor. I det arbetet märks det tydlig vad samverkan och möjligheten att mötas ger för nytta. På Arbetsmarknadsdagen, som arrangeras varje år, är det väldigt många tidigare studenter som kommer tillbaka och delar med sig av sina erfarenheter till studenterna. Det är otaliga kontakter som har initierats på arbetsmarknadsdagen som har lett till både extrajobb under studierna, sommarjobb och jobb efter färdiga studier. Även på ex-jobbsupptakten knyts det kontakter mellan bransch och studenter. På Branschrådet, som arrangeras varje år i samband med Arbetsmarknadsdagen, diskuterar Högskolan Dalarna och branschen, både om utbildningsinnehållet, men även vilka förändringar som är gjorda från föregående branschråd. En genomgående synpunkt från branschen är att studenterna ska få mera praktik i sin utbildning vilket är en fråga som Högskolan Dalarna har jobbat med under några år med att utveckla.

Några som har praktiska delar i sin utbildning är studenterna som läser det tvååriga programmet Byggteknik – Produktion och förvaltning, de studenterna gör verksamhetsförlagd utbildning under delar av sitt andra år och i rollen som högskolelänk har jag letat VFU-platser till studenterna. Till ca 80 % har det gått jättebra, ca 10 % är det lite mer jobb och till de sista studenterna är det ett väldigt jobb att hitta platser, något som för mig ter sig väldigt märkligt med tanke på att det är ca 15–20 studenter som ska ut i en byggsektor som uppger att det är så viktigt med praktiska delar i studierna och att det saknas den kompetens dessa studenter läser till.

Flera företag är jätteduktiga på att emot studenter, men ändå är det så mycket jobb med att hitta bra platser åt dem. Om det är så för högskolans 15–20 studenter, hur mycket jobb ska det då inte vara för gymnasieskolans lärare som ska hitta praktikplatser för alla gymnasieelever som läser en byggrelaterad utbildning?

I slutet på 2019 startade Byggutbildning Star en förstudie på uppdrag av Region Dalarna, en förstudie som skulle undersöka samverkansmiljön i Dalarnas byggsektor. En samverkansmiljö som tidigare har fungerat relativt bra men på senare år har gått tillbaka. Orsakerna till det är flera, men i stora drag har det tillkommit fler aktörer och med det har tydligheten i vilken som har ansvar för vad suddats ut. Ytterligare utbildningar har tillkommit och antalet utbildningsplatser har inte matchats mot branschen behov, av den enkla anledningen att ingen vet exakt vad branschens behov är.
Då det kom en oväntad pandemi inrusande när förstudien började ta fart har den tagit två år att genomföra istället för som det var planerat sex månader. Nu är den äntligen klar och slutsatserna som har dragits är att det finns ett behov av att träffas och diskutera kompetensförsörjningen, att tydliggöra vilken organisation som är ansvarig för vad och att sprida goda exempel, för det görs en massa bra saker på initiativ av drivna lärare och företagare i Dalarnas byggsektor. Det svåra är att nå ut med vad som görs och få fler att göra på samma sätt. Nu har det historiska beslutet tagits att dra igång ett byggkompetensråd i Dalarna, och även om det kommer att krävas mycket jobb för att få branschen att komma ihop är det en bra bit på väg bara genom det beslutet.

Du som är verksam i Dalarnas byggsektor är en viktig pusselbit i kompetensrådet och vi vill att så många som möjligt engagerar sig. Du kan läsa mer om det, och se slutseminariet här: byggstar.se/dalarnas-byggkompetensrad/

Citat av Adam Ljungberg, byggingenjör hos Archus och tidigare student på Högskolan Dalarna

– Jag skulle vilja se en samverkansmiljö i Dalarnas byggsektor som arbetar för att ungdomar redan i grundskolan får komma i kontakt med byggsektorn och därigenom väcker ett intresse för den och att byggutbildningarna får en tydlig beställning från branschen över hur utbildningsplatserna ska fördelas. Att utbildningarna matchar branschens behov, både med praktiska delar och innehållet i kurserna, är en grund för att Dalarnas byggsektor ska stå fortsatt stark framgent.