Toppfält: innehåll

En trägrund istället för betong

När planeringen inleddes inför bygget av Sveriges första koldioxidneutrala villa lades stor fokus på grunden. Traditionell betonggrund står för en stor del av CO2-utsläppen från ett bygge, så det alternativet var uteslutet. Frågan var vilken typ av grund som blir bäst klimatmässigt men som samtidigt kan bära upp husets vikt och skydda från fukt och radon? Den slutliga lösningen blev lika innovativ som spännande: Korslimmat trä!

Att bygga en husgrund i trä kanske låter som ett riskfyllt projekt med tanke på fuktpåverkan, men fördelarna med att bygga en grund i trä är framförallt låg klimatpåverkan men också minskad byggtid. Eftersom man inte behöver vänta på torktider så kan byggtiden minskas rejält.

Jämförelser gjordes först mellan olika grundläggningsmetoder. Hel betongplatta var som sagt uteslutet och metoden att bygga lättbjälklag sållades bort på grund av betongplintarnas miljöpåverkan. Massivträgrund visade sig ha lägst miljöpåverkan och frågan var sedan vilket isoleringsalternativ som skulle användas. Cellglas, EPS + Isodrän samt enbart EPS testades.

– Valet föll på korslimmat trä (CLT) på EPS-isolering berättar Jonas Nilsson, Fiskarhedenvillan. Den metoden visade sig ge lägst CO2-påverkan. Egentligen är det som att göra en traditionell platta på mark där vi bara byter ut betongen mot CLT.

Fuktskyddet extra viktigt

Fukt är den största riskfaktorn när man bygger i trä. Både i form av stigande markfukt samt som regn under byggperioden. Att använda tält som väderskydd var ett alternativ, men tält är ofta i vägen, de är dyra och ibland krävs motoriska lösningar för att flytta dem. Det finns dessutom risk att fukt och smuts ändå hamnar på trägrunden. Istället valdes en relativ ny produkt – folien Wetguard som är ett skyddande membran som klistras på träelementen redan i fabriken. Företaget SIGA levererar folien som gör att träelementen är lika torra när de kommer till bygget som när de tillverkades.

– Wetguard är diffusionsöppet men samtidigt vattentätt väderskydd, förklarar Mattias Rudin, SIGA. Vattenmolekylerna är för stora att tränga igenom membranet men det släpper ut eventuell fukt i ångfas. Väderskyddet Wetguard ger även ett omedelbart skydd om man bygger väggar i CLT då produkten är godkänd som ångbroms.

Sensorer som håller koll på fukten

Villazero är fullt med mätsensorer och i grunden finns tio stycken, utplacerade på strategiskt utvalda ställen. Det är aktiva sensorer vilket innebär att mätvärden skickas, via en router upp i molnet, så att man hela tiden kan läsa av vad det är för temperatur, relativ fuktighet och fukthalt där sensorerna sitter. Om någon av de aktiva sensorerna skulle sluta fungera finns även passiva sensorer vid samma ställe. Dessa måste läsas av på plats med en scanner. De aktiva sensorerna levereras av företaget Polygon och de passiva av InviSense

– Tanken är att jämföra värdena mellan de passiva och de aktiva sensorerna för att se hur bra de överensstämmer, berättar Jonas. De aktiva sensorerna batterilängd är ca 4–5 år.

Läckaget testade systemet

Det är små marginaler när man räknar på fukt i en trägrund. Det får inte komma in någon fukt alls mer än det som redan finns vid leveransen.

– Initialt hade vi kontakt med fuktexperter som analyserade vissa risker som finns med att bygga på det här sättet, fortsätter Jonas. De sa att den stora risken är att tejpningen inte håller där man är tvungen att göra hål i det skyddande membranet. Eftersom det fanns avloppsrör som stack upp genom hål gjorda i plattan var vi tvungna att tejpa runt dessa genomföringar. Innan vi hade fått upp taket kom det oturligt nog regn och på grund av högt vattentryck runt de tejpade hålen råkade vi ut för inträngande vatten.

Tack vare fuktsensorerna i grunden kunde teamet gissa sig till hur fukten spred sig över träet. Polygon kunde sätta in åtgärder i form av avfuktare som tryckte ner luft under KL-trät i de skikt där man misstänkte att vattnet fanns.

– Vi borrade fyra hål i plattan och pressade ner torr, varm, avfuktad luft. Vi hoppades att luften ska vandra i de springor som finns mellan CLT-plattan och isoleringen. Med hjälp av sensorerna har vi kunnat se den relativa fukthalten sjunka och nu ser det bra ut. Vi ville testa hur man kunde bygga en trägrund fuktsäkert och nu vet vi hur man både ska göra och inte göra.

Klimatneutrala år 2030

Gunnar Jönsson, VD på Fiskarhedenvillan och den person som kommer att bo i villan när den är klar, sa tidigare i ett pressmeddelande:

–  Jag vill att vi om tre år ska veta vilka material som har lägst belastning på klimatet, och därefter byta ut våra byggmaterial till dessa mer hållbara material. Projektet är ett led i att vi som småhusleverantör ska vara klimatneutrala år 2030.

Fakta Villazero

Villazero-projektet är som namnet antyder ett byggprojekt som strävar efter noll växthusgaser. Ett samverkansprojekt mellan Fiskarhedenvillan, Mondo Arkitekter och Structor Byggteknik Dalarna med stöd ifrån Region Dalarna. Villazero är Sweden Green Building Councils första pilotprojekt i den nya satsningen att certifiera småhus inom NollCO2. Villazero ska också certifieras enligt Svanen. Villazero är en unik möjlighet för alla inblandade att lära sig mer om hur man ska bygga för att sänka koldioxidavtrycket genom att använda de mest klimatneutrala lösningarna som finns att tillgå. Villazero är också ett jämställdhetsprojekt! Huset byggs av ByggPartner av ett bygglag med enbart kvinnor.

Detta inlägg har 0 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

5 × tre =

Knapp, skrolla upp
×sök
Sök