Toppfält: innehåll
Två Personer Framför Hus
Två Personer Framför Hus
Två Personer Framför Hus

Ringar på vattnet – ytterligare en trägrund i Dalarna!

Innovationsprojektet VillaZero har genererat stor uppmärksamhet såväl regionalt som nationellt och internationellt. Något som verkligen sticker ut är trägrunden som används i byggnationen. Denna innovativa och omdiskuterade lösning tycks nu ha fått spridning i Dalarna och nu byggs ännu ett hus med trägrund i regionen. Ett hus som sätter ribban högt för både energieffektivitet och hållbara materialval.

Ett ekologiskt energisparhus

I Kråkberg utanför Mora, längs Orsasjöns strand bygger Carl-Fredrik Johansson och hans sambo Anna sitt nya hus, som är lika unikt som det känns rätt i tiden. Huset är ritat och konstruerat av Carl-Fredrik och kan beskrivas som traditionell gammal dalgård som möter modern skandinavisk design. Ambitionen är att skapa ett diffusionsöppet och rent hus, fritt från emissioner, som också är billigt i drift och som gör så litet avtryck på miljön som möjligt.

Carl-Fredrik inspirerades av passivhus för att bygga energieffektivt men ville samtidigt välja material som är bra för naturen och människor. I ett äkta passivhus har man minskat värmeförlusterna så mycket att inga radiatorer eller golvvärme behövs. Man bygger ett lufttätt skal, som minimerar värmeläckage genom väggar, tak, fönster och dörrar. Den värme som på naturlig väg produceras i huset återanvänds. Carl-Fredrik tog de bästa idéerna från passivhus och kombinerade det med att bygga diffusionsöppet och med naturmaterial.

Trägrund

Precis som innovationsprojektet VillaZero i Borlänge står villan i Kråkberg på en grund av trä istället för betong. Skillnaden är att här finns inget skyddande membran på ovansidan utan golvet består enbart av sex cm massivt KL-trä. Under grunden ligger en isolering av cellglas och stenull istället för EPS. På frågan om det inte blir kallt att gå direkt på KL-trä svarar Carl-Fredrik:

– Upplevelsen från trä är i grunden varm. Trä i sig lagrar värme och när det lämnar ifrån sig fukt till omgivande luft så produceras även värme. Lackar man den försvinner en del av träkänslan så vi funderar på att olja eller vaxa träet istället. Det borde fungera, annars får vi helt enkelt lägga ett annat golv ovanpå. Men det vore lite häftigt att gå direkt på grunden!

Tjocka lager av halm i väggarna

Regelstommarna i ytterväggarna har isolering i form av tjocka lager med halm. En i högsta grad ekologisk lösning som samtidigt är certifierad för passivhus. En fin kombination av de båda världarna, enligt Carl-Fredrik. Villan har ett traditionellt faltak av kärnfuru som har behandlats med kiseldioxid. Isoleringen i taket består av träfiber. Både innertak och innerväggarna är beklädda med skivor bestående av matförpackningar som blivit flisade och ihoptryckta under värme. En produkt som ser ut som en gipsskiva men beter sig som en byggskiva. Både väggar och tak andas utan traditionella tätskikt.

– Jag har strävat efter en transparent byggteknik som inte döljer eventuella problem och försökte därför få igenom att vi inte skulle ha något tätskikt i badrummet, säger Carl-Fredrik. Det finns en teknik inom byggnadsvården som går ut på att använda tjocka lager av lera när man renoverar gamla badrum.  Det var så jag ville lösa det men vår fuktprojektör behövde veta i detalj hur man ansluter leran mot golvbrunnar och annat. Eftersom det inte finns någon data över hur det fungerar så fick vi överge det. Vi har ett traditionellt tätskikt just där, men i så liten utsträckning som möjligt.

Diffusionsöppet och med naturmaterial

Carl-Fredrik menar att lösningen för ett hållbart byggande är att bygga diffusionsöppet med naturmaterial. Och att det inte enbart måste handla om trä.

– Att bygga med diffussionsöppet med naturmaterial är en mer förlåtande byggteknik eftersom det tillåter en viss mängd fukt. Vi har också varit hårda på att materialen ska var så fria från tillsatser som möjligt.

Den största utmaningen med bygget var att få startbesked från kommunen eftersom byggmetoderna var så ovanliga. De hade bland annat tveksamheter över hur väggarna skulle hantera fukt i vårt klimat. Några entreprenörer tackade också nej.

– De ville göra som de alltid har gjort, berättar Carl-Fredrik. De förstod inte varför vi ville bygga på vårt sätt.

Vad tror du måste hända för att byggbranschen ska använda dessa tekniker mer?

– Kunskapen måste komma ut till alla som har beslutsfattande poster, men det krävs nog fler projekt som detta och att någon slåss för att det är möjligt. De som är i branschen har ofta inte tid att utforska alla sätt man kan bygga på så det är lätt att man hamnar i gamla hjulspår och bygger med ångspärr eftersom man är van med det. Egentligen är det inget konstigt med att bygga diffusionsöppet – det var så här vi byggde innan vi började stoppa in plast i husen.

Tänk på helheten när du ska bygga” – Carl-Fredrik Johansson

Som en del i det holistiska och ekologiska tänket som funnits i projektet var det viktigt att låta ljuset och miljön runt omkring få styra husets utformning.

– Dagens modulhus passar inte vårt sätt att leva, förklarar Carl-Fredrik. De flesta modulhus som säljs ska förmedla lyx och glamour med öppna planlösningar. Vi ville ha ett stort kök med matplats men utöver det behöver inte de andra rummen vara så stora. Vi ville minska ner så mycket som möjligt, ta vårt gamla hus och trycka ihop det lite. Det som vi gillade får vara kvar. Vår målsättning var 130 kvadratmeter men vi hamnade på 150. Vi funderade också på hur vi vill leva i framtiden. Hur är livet när vi är pensionärer? Hur ser klimatet ut och hur vill vi leva? Vi vill äga tiden vi har i så stor utsträckning som möjligt. Vi vill ha så lite underhåll som möjligt men också att det ska vara ett snålt hus i drift och kostnader generellt. Dessutom ville vi att huset skulle smälta in i omgivningen här i Kråkberg som en del i hållbarhetstänket där arkitekturen är tidlös och tar stor hänsyn till omkringliggande miljöer.

Ett ekologiskt energisparhus

– Det har varit svårt att inspireras från andra projekt eftersom det verkar som att man antingen bygger ett ekologiskt hus eller ett energieffektivt passivhus. Problemet med passivhus är att de kan vara förrädiska ur en ekologisk aspekt då det inte har eko eller hållbarhet i sitt koncept. Och bygger man ett ekologiskt hus kan man behöva kompromissa på energieffektiviteten. Jag läste en fantastisk bok om ekologiskt byggande som blev som en bibel – ”Ekologiskt byggande och boende” av Thomas Schmitz-Günther. Den följde med mig överallt under en period och blev min stora inspiration för den ekologiska delen. Eftersom vi inte hade som målsättning att certifieras med de strikta regler som krävs för passivhus, behövde vi heller inte ge avkall på några arkitektoniska val.

Energin från solen

I ett passivhus ska solen, tillsammans med elektronik och människor i huset vara det värmetillskott som värmer upp. Under vintern i Sverige behövs ofta en värmekälla ändå men det kan räcka med en slinga golvvärme i ett rum. Carl-Fredrik valde att sätta in en bergvärmepump som också innebär att frikylan kan utvinnas från borrhålet. En kulvert ut till gästhuset gör att även det kan värmas upp av pumpens överkapacitet och gav också tillräckligt med volym för att bergvärmen skulle fungera bra.

– Huset har ett stort glasparti direkt i söder som innebär att den extra tillskottsvärmen som behövs är liten. Solen är en enorm energikälla och när man bygger passivhus gör man solstudier för att räkna ut hur mycket energi man kan få in via fönster. Den varmaste solen som ger överhettning vill man dock inte få in. Den sydligaste solen är lättast att skärma av och i vårt hus planerar vi för ett fast solskydd. Öst- och västsol är svårare eftersom den går in så lågt. Balansen, helhetssynen och de genomarbetade detaljerna i passivhus gör att det finns otroligt mycket metoder och kunskap att hämta som många skulle kunna dra nytta av.

Carl-Fredriks bästa tips

Innan bygget drog igång hade Carl-Fredrik noga planerat materialval och byggtekniker. Att planera väl är också hans bästa tips för den som vill bygga nytt:

– Ge planeringsskedet tid. Det är kul att bygga nu när vi redan har planerat allt så mycket. Det har inte dykt upp några överraskningar än, men det beror också på en entreprenör som har bra framförhållning. Mitt andra tips är att inte bestämma något speciellt datum då man flyttar in. Vi siktar på inflyttning under maj/juni men inte mer specifikt än så. Det måste vara realistiskt. Mitt tredje tips är att tänka på helheten. Tänk holistiskt. Arkitektoniskt, när det gäller materialval, att huset är en del av gården med mera. Men planera även det sociala. Hur lever man tillsammans? Hållbarhet gäller ju även den sociala delen och den hamnar ofta i skymundan.

ByggDialog Dalarna arbetar med området Smarta materialval inom ramarna för projektet Cirkulära klimatsmarta flöden. För att ta del av fler händelser väljer du enklast projektet i listan till höger.

Detta inlägg har 0 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

fyra + 5 =

Knapp, skrolla upp
×sök
Sök