Villazero satsar på NollCO₂– certifiering

För att Villazero-projektet skulle bli så trovärdigt som möjligt ville Fiskarhedenvillan luta sig mot en metodik och grund. Valet föll på en ny typ av certifiering från Sweden Green Building Council kallad NollCO2. Nu arbetar man mot att bli pilotprojekt och det första småhuset att certifieras i systemet. Den nya metoden har dock inneburet en del utmaningar när det gäller att hitta de rätta byggmaterialen.

– Det svåraste har varit att få fram så kallade EPD:er som visar materialens klimatpåverkan, berättar Erik Jäderbrink på Fiskarhedenvillan. Branschen är bara i startgropen med detta.

För att bedöma hur miljövänligt ett material är används så kallade livscykelanalyser (LCA). En LCA visar en produkts påverkan på naturen under hela sin livslängd. För att klara en certifiering är det önskvärt att allt material i byggnaden har en miljödeklaration (EPD) som alla grundas på livscykelanalyser.

– Det finns ett gränsvärde för byggmaterialet som man måste under för att klara Noll CO2 -certifieringen, säger förklarar Erik Jäderbrink. Att få fram EPD:er som visar klimatpåverkan på de olika materialen har varit den största utmaningen i det här projektet. Branschen har ännu inte börjat ställa krav på EPD:er och det märks. I de fall inga EPD:er har funnits har vi varit tvungna att förlita oss på generisk data. Det finns databaser där det är sammanställt vad olika material har för klimatpåverkan generellt. Problemet är att dessa värden oftast ligger över det som EPD:n hade visat.

Det kommer ett regelverk från Boverket efter årskiftet med krav på klimatdeklaration på nya byggnader. Erik hoppas att det kommer att innebära att branschen börjar ställa krav på tillverkarna när det gäller EPD:er.

– Det kommer att ligga i tillverkarnas intresse. Även om man har vässat till sin tillverkningsprocess, så att den verkligen har låg klimatpåverkan, krävs ändå EPD:n för att bevisa det.

Betong och isolering stora miljöbovar

Syftet med Villazero är att få fram framtidens klimatsmartaste byggtekniker och byggmaterial. I en traditionell villa är det grundkonstruktionen som står för 20-25% av total miljöpåverkan. Betongen är den största miljöboven. I Villazero valde man en innovativ lösning för detta.

– Vi använder en platta av trä i Villazero istället för en betongplatta, vilket är unikt och spännande, fortsätter Erik. Istället för takpannor i betong använder vi ett trätak form av spontade brädor.

Isoleringen i ett traditionellt hus har också hög miljöpåverkan. Här är det viktigt att titta på tillverkningsprocessen. Om det går åt mycket energi vid tillverkningen så är det också relevant var elen kommer från. Tas den från förnyelsebar el eller kommer det från fossila bränslen? Så fort man har en hög energiåtgång så kan den skillnaden göra mycket. I Villazero valde man att använda traditionell cellplast av typen EPS i grundkonstruktionen och träfiberisolering i väggar och tak.

Hur bedömer man hållbarhet?

Det är många faktorer som spelar in när det gäller att bedöma hur miljövänligt ett material egentligen är. Förutom byggmaterialens tillverkningsprocess så spelar givetvis fukt- och brandskydd, isoleringsförmåga och hållfasthet stor roll. När det gäller hållfasthet finns ett ramverk med teoretiska livslängder för alla de olika materialen som kan användas i ett hus. En del material beräknas hålla i 10 år och andra i husets livslängd. Klimatpåverkan för det utbytta materialet adderas till husets totala påverkan över sin beräknade livscykel.

– Det är komplext att räkna på detta och det var en av anledningarna till att vi valde en certifiering med ställda krav. En annan faktor är att det finns olika synsätt på vad som är hållbart. En del menar att produktionen kan få ha hög klimatpåverkan om det innebär att produkten behåller sina egenskaper under lång tid och inte behöver bytas ut. Men är det realistiskt? Om materialet håller i 100 år kanske huset står kvar, men om det håller i 500 år är det inte lika troligt att huset står kvar även om det absolut kan finnas hus som kan stå så länge. Utöver det så ställer certifieringen krav på hur stor klimatpåverkan får vara initialt så vi har inte så stora marginaler utan måste välja material med låg belastning här och nu.

Hållbarhet är det stort fokus på men man får inte gå bort sig och experimentera för mycket. Det har ju testats en hel del nya saker i byggbranschen genom åren som efter 25–30 år visade sig vara ganska dåliga idéer. Och då har man kanske byggt ett helt område med hus på det sättet. Därför är det viktigt att inte gå för fort fram. Teorin är en sak och praktiken är en annan.