Toppfält: innehåll
Bygge Utsiktstorn - Naturum Siljansnäs

Det nya klimatsmarta utkikstornet i Siljansnäs

Som en symbol för hållbart byggande reser det nya utkikstornet sig stolt på Björkbergets topp i Siljansnäs. Besökaren får här en magnifik utsikt ut över Siljansbygden i ett torn byggt så klimatsmart man bara kan. Ett projekt helt rätt i tiden där man har använt livscykelanalyser, byggt i massivt trä, tagit fram klimatdeklaration och sett till att bli den första FSC-certifierade byggnaden i Sverige.

Det röda utkikstornet på Björkberget i Siljansnäs var länge ett populärt utflyktsmål för turister. Men tornet var gammalt, det byggdes redan 1933, och efter en besiktning våren 2015 upptäcktes röta i konstruktionen och det stängdes därför för besökare. Hösten 2018 beslöt man sig för att riva tornet och Björkberget förlorade sig välkända profil.

Men nu har det klassiska tornet återuppstått. Länsstyrelsen i Dalarnas län och ByggPartner har byggt det nya utsiktstornet, med stöd av Naturvårdsverket och Leksands Sparbank.

– När projektet kom igång märkte man ett ökat intresse från både allmänhet samt från de många företagen som samverkar i bygden, säger Kristian Haglund, ByggPartner.

Ännu högre och mer tillgängligt

Det nya tornet är 31 meter högt, 10 meter högre än det gamla, och erbjuder en underskön vy på toppen som kan avnjutas både från ett inglasat rum samt från en takterass med räcke. Det har gjorts en del speciallösningar för att klara kraven för brandskydd och tillgänglighet. Det finns ett extra trapphus med spiraltrappa och en hiss i byggnaden för att klara utrymningsvägar. Högst upp i det stora trapphuset finns det också två elektriska rullstolsmobiler som alternativ för hissen. Två telefoner är installerade högst uppe i tornet som direkt kopplar till SOS om det skulle börja brinna. Extra viktigt eftersom räddningstjänsten i Leksand är 25 minuter bort.

– De här frågorna har fått styra en hel del i utformningen, fortsätter Kristian. Hisschakt och två trapphus tar upp en hel del plats så därför har konstruktionen svällt en del sedan den första beräkningen. För att klara brandskyddskraven har hisschakt och det extra trapphuset gips i ytskiktet, medan det stora allmänna trapphuset har vitlaserade träväggar. KL-trät är också extra tjockt för att byggnaden ska kunna klara brand i 60 minuter.

Blåsigt på toppen

Att göra en såpass hög byggnad uppe på ett berg där det kan blåsa rejält var en utmaning. Magnus Emilsson, VD och konstruktör på Limträteknik, berättar:

– Pelarna i hörnen på tornet är förankrade med stål ner i berget. När vi hade sprängt klart kunde vi konstatera att det inte var massivt berg på platsen. Det fanns sprickor i sidled som vi var tvungna att ta med i beräkningarna när vi skulle placera järnen. Men allt löste sig och alla järn är provdragna med hydraulik så att vi vet att det är säkert förankrat. Träet är sedan fäst i stålet med väldigt många skruv (4 800 skruvar totalt). Vi har skivverkan i väggarna som hanterar horisontallasten, vertikallasterna tas upp i pelarna. Med den här konstruktionen skulle tornet kunna vara 150 meter, men då är det svajigt på toppen om det blåser!

Att utforma fönstren blev också en stor utmaning. Högst upp i tornet blir det rejäla påfrestningar när det blåser. Tryck på ena sidan och drag på andra. När det stundtals utsätts för kraftiga kastvindar uppstår en pumpeffekt på fönstren vilket kräver att det yttre glaset behöver vara hela 12 mm tjockt. Det är stora fönster i tornet och på grund av hållfasthetskraven väger de största fönstren runt 350 kg.

Kolad trä som panel

Träindustriföretaget Setra levererade stommarna i form av limträ och korslimmat trä. Fabriken finns i närheten och virket har levererats med hjälp av ett lokalt åkeri som uteslutande kör med HVO. Som panel har använts kolat lärkträ – en japansk metod som heter Shou Sugi Ban. Ytan bränns med intensiv värme, och den förkolnade ytan blir efter det brandsäker och väldigt hållbar. Ett spännande och annorlunda materialval som också gör att tornet fint smälter in i omgivningen.

Ett projekt helt rätt i tiden

Vid val av klimatsmarta material i byggnaden användes livscykelanalyser (LCA) som verktyg. En LCA visar en produkts påverkan på naturen under hela sin livslängd. Varje material i bygget har en miljödeklaration (EPD) som alla grundas på livscykelanalyser.
När man gör en LCA för en hel byggnad används EPD:er för de olika byggprodukterna.

– En livscykelanalys ger resultat som handlar om långt mer än bara klimatpåverkan av koldioxid, även om detta givetvis är oerhört viktigt, säger Kristian. Vår analys ger många träffar vad gäller FN:s övriga globala miljömål. Vi når även målen för ozon, försurning, övergödning, radioaktivitet och fossilfria bränslen. Med det här verktyget så ser vi på djupet hur materialvalet påverkar miljön. En LCA ser också på hela livscykeln på en byggnad, från råvarorna som ska användas till att bygga den till återbruket av materialet när den ska rivas.

Dalarnas första klimatdeklaration…

Nästa år inför regeringen krav på klimatdeklaration vid uppförande av alla nya byggnader. Klimatdeklarationen visar hur mycket koldioxidutsläpp som ytterväggar, innerväggar, tak och grund i en byggnad ger upphov till. Utkikstornet är ett av de första projekten i Sverige att få en klimatdeklaration, det första i Dalarna.

– Klimatdeklarationen av tornet ger ett resultat på 68 kg koldioxid per kvadratmeter, berättar Kristian. Hade vi byggt i stål hade vi hamnat över 250. En livscykelanalys ger dock mycket mer information innan byggprojekten ens har startat så jag hoppas att kraven i klimatdeklarationen kommer att vässas ytterligare. Nu kan man göra klimatdeklaration när bygget redan är klart men de rätta besluten måste komma tidigt.

…och Sveriges första FSC-certifiering

Som grädde på moset blir det nya utkikstornet också FSC-certifierat vilket innebär ett bevis på att träet som använts kommer från skogsbruk som tar hänsyn till både människor och miljö. FSC är en global organisation som utvecklar regler för ansvarsfullt skogsbruk. Skog, virke men också produkter, som t ex möbler och böcker, har länge FSC-certifierats i Sverige.

– Det här är Sveriges första byggnad att certifieras vilket är otroligt spännande, säger Jan Ihre, marknadsansvarig på FSC Sverige.

Man kan projektcertifiera en hel byggnad, eller en procentuell andel av den. Man kan även certifiera utvalda delar som t ex golv, dörrar och fönster. Alla materialleveranser måste också hanteras på ett säkert och spårbart sätt. Projektet granskas under hela processen av en oberoende certifierare och slutbesiktigas innan märket får användas.

– Fler och fler aktörer kräver certifierat virke och vi ser ett ökat intresse för att certifiera hela byggnader, vilket känns väldigt roligt, säger Jan. På det sättet visar man att man bidrar till ett ansvarsfullt och hållbart skogsbruk som gynnar den biologiskt mångfalden.

 

 

Detta inlägg har 0 kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

16 − 1 =

Knapp, skrolla upp
×sök
Sök